Jag vill att vi skall vara lyckliga

Tillsammans o inte var för sig.

Jag fick två mp3spelare!

För att slippa ha en mixer, eller två vinylspelare!

Åh, det är underbart denhär med julklappar. Och med alla som vill vara DJs. Eller hästar. Det är ju typ vilket som.

När jag kom hem från Nef, var jag, trots regnet, och trots ensamheten. Osaligt lycklig. Jag var faktiskt det. Jag kände hur det spratt i kroppen och hur endorfinerna spridde sig ut i varje por.

När jag stängde dörren var jag bara blöt.

Så nu sitter jag här, minns förra årets juldag. Hur mitt huvud värkte, och hur du, och jag, matchade våra kläder. Jag minns att jag lutade mig emot dig. Och kände, att livet är nog inte så dåligt ändå.

Idag skickade jag dig första sms:et på ett år. Livet är nog lite dåligt ändå.

Privat Marknadsföring, ordbajs och att hålla i gamla vänner som man egentligen inte bryr sig om.

Jag är så ivinnerligt trött på allt blaj om vad som händer, hur som händer, vem som gör vad med vem och när och hur ditt huvud mår och hur dina tår mår. Jag är trött på att höra om sorgen i hjärtat. Och glädjen i huvudet. Men jag finns här. Och super nyfiket in allt du säger till mig. För ibland. Ibland är jag som en liten svamp. Sen blir du till en låt i mitt huvud. En låt som etsar sig fast och som liksom blir ett soundtrack för resten av känslan.

Känslan av otillräcklighet som du gav mig i julklapp.

Vi har bra liv du och jag.

Eller såhär

Om alla kunde se ut såhär.

Med Mando Diao på efterfest.

Och så var jag på en av de 250. Och inte kunde de killarna skryta så mycket med att vara pratsamma.

Kajan

When Silence Strikes You

You Are My Sweetest Downfall.

Nya Jonas.

Jag lade till en av de första jag lagt till på Fejjan idag.

Min gamla kärlek. Min sommarflört från 4an. Jag vad dödligt kär i honom. Han hade magrutor och hoppade från 5ans hopptorn. Och så var han solbränd.

Som alla andra hette han Jonas. Nya Jonas brukade vi kalla honom. Gamla Jonas hade bott där längre. Han var också söt tyckte jag. Men han var ju old news på något sätt. Nya Jonas var ny och spännande.

Tvätt-dag.

Idag skall jag tvätta.

Jag har fyra timmar på mig och det är 1000 kilo tvätt.

Hanna från Arlöv hej! (Skrev Alröv först)

Det där med att tvätta andras saker.

Andras underkläder.

Är det egentligen så himla illa.

Jag kunde inte ens tvätta innan jag flyttade, så min mamma har ju tvättat mina underkläder hela livet. Och min pappas.

Hon kanske inte är så äckelmagad hon.

Idag väckte en indisk tjej mig klockan åtta. På en lördag. Om hon skall flytta hit är det bäst att hon lär sig tidsskillnaden. Och att vi inte går upp tidigt för att slippa hettan. För det gör de ju där. De går upp tidigt, och sen är de vakna. De äter också ota väldigt sen middag. Det får hon nog också sluta med om hon skall orka plugga molekylär-någonting-någonting.

Men jag ser fram emot att få en globaliserad vän. Det ser liksom lite bra ut. Vi hade bara adopterade på min skola och en tjej vars pappa var från Argentina. Och några förorts-brudar på gymnasiet, men dem kände jag inte, så det räknas inte.

Min allra förska kopp kaffe.

Jag minns när jag började dricka kaffe.

Hur koffeinet tog mig med storm.

Jag är lika kallsvettig idag som jag var då.

I dag har jag tänkt på Leonardo DiCaprio och min nya soffa. Dock inte Leo i min nya soffa, utan på dem separat.

Fruktkastning.

Jag kastade just en clementin på en kille på jobbet.

You Make Lovin' Fun

Sweet wonderful you,
You make me happy with the things you do,
Oh, can it be so,
This feeling follows me wherever I go.

I never did believe in miracles,
But I've a feeling it's time to try.
I never did believe in the ways of magic,
But I'm beginning to wonder why.

Don't, don't break the spell,
It would be different and you know it will,
You, you make loving fun,
And I don't have to tell you you're the only one.

You make loving fun
You make loving fun

Här är en gammal vän

- Här är en gammal vän till mig, Anton.
- Jag hter Aaron.

Vote For A Change

Jag kanske borde se förändringen i vitögat och gå med på det.

Nu sitter jag här. Ensam framför datorn. Jag trodde inte att det skulle gå så snabbt.

Sankt Göran utan draken på Puzzle.

Jag dansade trots att jag var förstenad av fascination.

Och Viktor Byhr dansade nog han också. Om jag inte inbillade mig. Det gjorde jag nog. Nu ser jag honom överallt.

Blogg-paranoia.

Sunday Bloody Sunday

När jag är tankspridd lyssnar jag på U2.

”And you give yourself away”

Det finns några personer som jag skulle släppa allt för. Som jag skulle springa en mil för att träffa. Som jag skulle ge vad som helst. Och som jag aldrig skulle kunna neka någonting.

U2 kan sammanfatta mina känslor för dem. Bono hjälper mig att sortera i huvudet och lyssna lite, lite till hjärtat.

Only to be with you

Tillskillnad från Bono har jag nog hittat vad jag letat efter, men det blir aldrig bättre än såhär. Det blir aldrig mer än såhär.

Doris var så vacker igår, jag vet egentligen inte hur det kom sig att vi pratade så förtroligt, men gemensam sorg ger nya vänner.

Jag grät igår. Och jag hoppades att ingen skulle märka någonting. Men det gjorde han.

Jag kan inte skådespela längre. Jag tror att det lyser om mig att jag är ledsen. Och att rösten blir alldeles grumlig när klumpen växer.

Jesper borde vara här nu.

Jesper borde ha sett Göran idag.

Och Jesper borde varit med på Nef. efteråt.

Då hade jag aldrig gråtit.

Jag har träffat en person som jag skulle ge allt. Som jag aldrig skulle neka någonting.

Någon som jag vet finns här hela tiden, men inte synlig för ögat. Men personen finns här när det behövs.

Och jag finns här.

När du vill.

Om du vill.

Where's my dog gone?

Daniel Da Silva på Orgia.

”Jag vill göra en intervju med han killen som spelar på Orgia. För han spelar så konstig musik”

Killen är Daniel Da Silva. Och jag vill inte längre göra en intervju.

Och det är inte bara jag om Googlar mig själv. Det gör Viktor Byhr också.