Ligga för pengar, sova i Vasaparken, det händer grejjer i Stockholm

För att vänja mig. För att vänja mig.

För att vänja mig åkte jag till Stockholm, packade upp min väska och spred ut mig på Odengatan. Fick min första post till Odengatan, tog min första taxi till Odengatan. Solade för första gången på Långholmen. Satt ensam på Debaser för första gången.

Fifi-Joy och jag fick ett erbjudande om att vi skulle få en lägenhet vid Hötorget, men en lite hake. Killen ville ha sex. Så nu skall jag få köpa en på Östermalm istället. Det gurglar lite roligt i halsen när jag säger det, eftersom jag försöker dölja ett skratt.

Efter veckans kanske bästa kväll, åja, näst bästa, efter nekat inträde på Spyan och efter alldeles för mycket alkohol på F12, somnade Taitor (ja, han hade ett jättekonstigt namn, som jag inte alls vet hur det stavas, inte ens uttalet fick jag rätt) och jag i Vasaparken, utelåsta.

Och jag gjorde allt för att vänja mig. Det blir nog bra på Berghs skall vi se, det ordnar sig nog.

Stackars, Stackars mina vänner, varenda kotte som jag känner.

Igår måste jag ha varit som ett hemskt myggbett.

Det är nog ganska ofta jag är likt ett myggbett, kliande, irriterande och lämnar en ful skorpa efteråt.

Beata insisterade på att vi skulle dricka rosé. Jag tvekade, men gav efter eftersom det skulle vara den första Sex & The City-liknande kvällen på allt för lång tid. Så det blev inte ett glas, det blev en flaska, två flaskor, mer glas, en öl, två öl, ett glas till. När vi hade gjort hela stan och sett en hemsk konsert kändes livet inte så värt att leva längre och jag gick vidare.

Nu har jag hunnit somna under ett arbetsgrupps-möte, dricka två lite vatten, äta 10 halstabletter och maila Calle kanske 15 gånger.

Idag eniroade jag Fiona det finns en till Fiona Fitzpatrick i den här världen. Det betyder konkurrens och jag tror inte att det är speciellt bra med konkurrens det brukar leda till utarmning av resurser. Och det vore tråkigt.

Håååååååååååååååååkan

Så har jag recenserat min andra Håkan spelning för året. Underbart. Vacker, men tyvärr lite trött. Men det blir en femma ändå, det är de värda, Oscar och Daniel.

Lovelovelovelovelove.

Och igår vandrade Motoboy genom vårtsovrum när jag satt i pyjamas. Nu dags att gå upp till sovrummet och klättra lite på klätterväggen.

Hej, hej, hemskt mycket hej!

Hej fett hår!
Hej orakade ben!
Hej ensamheten!
Hej datorn i knät!

Klockan är 23:50, jag skall sova men jag kan inte för jag är så täppt i näsan nu att jag inte kan andas o det funkar liksom inte att andas med munnen heller för den delen. Så jag sitter här, med dundrande huvudvärk och ont i ögonhålorna.

Jag älskar att synka min kalender med Rockfotos. Alla spelningar, direkt in i iCal bara. På direkten.

Emilia har lika mcyket bekymmer o uppståndelse i huvudet som jag. http://lavitademilia.blogg.se. Älska henne.

"Se mig för här är jag, låt mig få komma nära"

Mitt lilla kärleksbarn

Så fort jag är hema kan jag knappt hålla mig ifrån min dator, min lilla, fina, skinande vita dator. Som idag tillexempel. Jag är sjuk. huvudet bultar, magen vräger sig ut och in och kallsvetten liksom sipprar ut genom porerna.
Men jag somnade.
Med datorn i knäet.

Jag har gjort packlistor. Oach packat ganska mycket. Jag har hjälp med flytten och jag har namnat alla mina lådor med HelloKitty etiketter. Det känns som om att det kommer att gå bra, oavsett om jag crashar hos mami och papi en liten period eller om jag skall dela lägenhet och toalett med någon annan. Jag är liksom redo.

Men jag gråter ändå på kvällarna.