Tillsammans o inte var för sig.
miércoles, 26 de diciembre de 2007
Jag fick två mp3spelare!
För att slippa ha en mixer, eller två vinylspelare!
Åh, det är underbart denhär med julklappar. Och med alla som vill vara DJs. Eller hästar. Det är ju typ vilket som.
När jag kom hem från Nef, var jag, trots regnet, och trots ensamheten. Osaligt lycklig. Jag var faktiskt det. Jag kände hur det spratt i kroppen och hur endorfinerna spridde sig ut i varje por.
När jag stängde dörren var jag bara blöt.
Så nu sitter jag här, minns förra årets juldag. Hur mitt huvud värkte, och hur du, och jag, matchade våra kläder. Jag minns att jag lutade mig emot dig. Och kände, att livet är nog inte så dåligt ändå.
Idag skickade jag dig första sms:et på ett år. Livet är nog lite dåligt ändå.
Åh, det är underbart denhär med julklappar. Och med alla som vill vara DJs. Eller hästar. Det är ju typ vilket som.
När jag kom hem från Nef, var jag, trots regnet, och trots ensamheten. Osaligt lycklig. Jag var faktiskt det. Jag kände hur det spratt i kroppen och hur endorfinerna spridde sig ut i varje por.
När jag stängde dörren var jag bara blöt.
Så nu sitter jag här, minns förra årets juldag. Hur mitt huvud värkte, och hur du, och jag, matchade våra kläder. Jag minns att jag lutade mig emot dig. Och kände, att livet är nog inte så dåligt ändå.
Idag skickade jag dig första sms:et på ett år. Livet är nog lite dåligt ändå.
sábado, 22 de diciembre de 2007
Privat Marknadsföring, ordbajs och att hålla i gamla vänner som man egentligen inte bryr sig om.
Jag är så ivinnerligt trött på allt blaj om vad som händer, hur som händer, vem som gör vad med vem och när och hur ditt huvud mår och hur dina tår mår. Jag är trött på att höra om sorgen i hjärtat. Och glädjen i huvudet. Men jag finns här. Och super nyfiket in allt du säger till mig. För ibland. Ibland är jag som en liten svamp. Sen blir du till en låt i mitt huvud. En låt som etsar sig fast och som liksom blir ett soundtrack för resten av känslan.
Känslan av otillräcklighet som du gav mig i julklapp.
Vi har bra liv du och jag.
Känslan av otillräcklighet som du gav mig i julklapp.
Vi har bra liv du och jag.
jueves, 20 de diciembre de 2007
Med Mando Diao på efterfest.
Och så var jag på en av de 250. Och inte kunde de killarna skryta så mycket med att vara pratsamma.
domingo, 16 de diciembre de 2007
sábado, 15 de diciembre de 2007
Nya Jonas.
Jag lade till en av de första jag lagt till på Fejjan idag.
Min gamla kärlek. Min sommarflört från 4an. Jag vad dödligt kär i honom. Han hade magrutor och hoppade från 5ans hopptorn. Och så var han solbränd.
Som alla andra hette han Jonas. Nya Jonas brukade vi kalla honom. Gamla Jonas hade bott där längre. Han var också söt tyckte jag. Men han var ju old news på något sätt. Nya Jonas var ny och spännande.
Min gamla kärlek. Min sommarflört från 4an. Jag vad dödligt kär i honom. Han hade magrutor och hoppade från 5ans hopptorn. Och så var han solbränd.
Som alla andra hette han Jonas. Nya Jonas brukade vi kalla honom. Gamla Jonas hade bott där längre. Han var också söt tyckte jag. Men han var ju old news på något sätt. Nya Jonas var ny och spännande.
Tvätt-dag.
Idag skall jag tvätta.
Jag har fyra timmar på mig och det är 1000 kilo tvätt.
Hanna från Arlöv hej! (Skrev Alröv först)
Det där med att tvätta andras saker.
Andras underkläder.
Är det egentligen så himla illa.
Jag kunde inte ens tvätta innan jag flyttade, så min mamma har ju tvättat mina underkläder hela livet. Och min pappas.
Hon kanske inte är så äckelmagad hon.
Idag väckte en indisk tjej mig klockan åtta. På en lördag. Om hon skall flytta hit är det bäst att hon lär sig tidsskillnaden. Och att vi inte går upp tidigt för att slippa hettan. För det gör de ju där. De går upp tidigt, och sen är de vakna. De äter också ota väldigt sen middag. Det får hon nog också sluta med om hon skall orka plugga molekylär-någonting-någonting.
Men jag ser fram emot att få en globaliserad vän. Det ser liksom lite bra ut. Vi hade bara adopterade på min skola och en tjej vars pappa var från Argentina. Och några förorts-brudar på gymnasiet, men dem kände jag inte, så det räknas inte.
Jag har fyra timmar på mig och det är 1000 kilo tvätt.
Hanna från Arlöv hej! (Skrev Alröv först)
Det där med att tvätta andras saker.
Andras underkläder.
Är det egentligen så himla illa.
Jag kunde inte ens tvätta innan jag flyttade, så min mamma har ju tvättat mina underkläder hela livet. Och min pappas.
Hon kanske inte är så äckelmagad hon.
Idag väckte en indisk tjej mig klockan åtta. På en lördag. Om hon skall flytta hit är det bäst att hon lär sig tidsskillnaden. Och att vi inte går upp tidigt för att slippa hettan. För det gör de ju där. De går upp tidigt, och sen är de vakna. De äter också ota väldigt sen middag. Det får hon nog också sluta med om hon skall orka plugga molekylär-någonting-någonting.
Men jag ser fram emot att få en globaliserad vän. Det ser liksom lite bra ut. Vi hade bara adopterade på min skola och en tjej vars pappa var från Argentina. Och några förorts-brudar på gymnasiet, men dem kände jag inte, så det räknas inte.
jueves, 13 de diciembre de 2007
Min allra förska kopp kaffe.
Jag minns när jag började dricka kaffe.
Hur koffeinet tog mig med storm.
Jag är lika kallsvettig idag som jag var då.
I dag har jag tänkt på Leonardo DiCaprio och min nya soffa. Dock inte Leo i min nya soffa, utan på dem separat.
Hur koffeinet tog mig med storm.
Jag är lika kallsvettig idag som jag var då.
I dag har jag tänkt på Leonardo DiCaprio och min nya soffa. Dock inte Leo i min nya soffa, utan på dem separat.
martes, 11 de diciembre de 2007
You Make Lovin' Fun
Sweet wonderful you,
You make me happy with the things you do,
Oh, can it be so,
This feeling follows me wherever I go.
I never did believe in miracles,
But I've a feeling it's time to try.
I never did believe in the ways of magic,
But I'm beginning to wonder why.
Don't, don't break the spell,
It would be different and you know it will,
You, you make loving fun,
And I don't have to tell you you're the only one.
You make loving fun
You make loving fun
You make me happy with the things you do,
Oh, can it be so,
This feeling follows me wherever I go.
I never did believe in miracles,
But I've a feeling it's time to try.
I never did believe in the ways of magic,
But I'm beginning to wonder why.
Don't, don't break the spell,
It would be different and you know it will,
You, you make loving fun,
And I don't have to tell you you're the only one.
You make loving fun
You make loving fun
lunes, 10 de diciembre de 2007
Vote For A Change
Jag kanske borde se förändringen i vitögat och gå med på det.
Nu sitter jag här. Ensam framför datorn. Jag trodde inte att det skulle gå så snabbt.
Nu sitter jag här. Ensam framför datorn. Jag trodde inte att det skulle gå så snabbt.
domingo, 9 de diciembre de 2007
Sankt Göran utan draken på Puzzle.
Jag dansade trots att jag var förstenad av fascination.
Och Viktor Byhr dansade nog han också. Om jag inte inbillade mig. Det gjorde jag nog. Nu ser jag honom överallt.
Blogg-paranoia.
Och Viktor Byhr dansade nog han också. Om jag inte inbillade mig. Det gjorde jag nog. Nu ser jag honom överallt.
Blogg-paranoia.
Sunday Bloody Sunday
När jag är tankspridd lyssnar jag på U2.
”And you give yourself away”
Det finns några personer som jag skulle släppa allt för. Som jag skulle springa en mil för att träffa. Som jag skulle ge vad som helst. Och som jag aldrig skulle kunna neka någonting.
U2 kan sammanfatta mina känslor för dem. Bono hjälper mig att sortera i huvudet och lyssna lite, lite till hjärtat.
Only to be with you
Tillskillnad från Bono har jag nog hittat vad jag letat efter, men det blir aldrig bättre än såhär. Det blir aldrig mer än såhär.
Doris var så vacker igår, jag vet egentligen inte hur det kom sig att vi pratade så förtroligt, men gemensam sorg ger nya vänner.
Jag grät igår. Och jag hoppades att ingen skulle märka någonting. Men det gjorde han.
Jag kan inte skådespela längre. Jag tror att det lyser om mig att jag är ledsen. Och att rösten blir alldeles grumlig när klumpen växer.
Jesper borde vara här nu.
Jesper borde ha sett Göran idag.
Och Jesper borde varit med på Nef. efteråt.
Då hade jag aldrig gråtit.
Jag har träffat en person som jag skulle ge allt. Som jag aldrig skulle neka någonting.
Någon som jag vet finns här hela tiden, men inte synlig för ögat. Men personen finns här när det behövs.
Och jag finns här.
När du vill.
Om du vill.
”And you give yourself away”
Det finns några personer som jag skulle släppa allt för. Som jag skulle springa en mil för att träffa. Som jag skulle ge vad som helst. Och som jag aldrig skulle kunna neka någonting.
U2 kan sammanfatta mina känslor för dem. Bono hjälper mig att sortera i huvudet och lyssna lite, lite till hjärtat.
Only to be with you
Tillskillnad från Bono har jag nog hittat vad jag letat efter, men det blir aldrig bättre än såhär. Det blir aldrig mer än såhär.
Doris var så vacker igår, jag vet egentligen inte hur det kom sig att vi pratade så förtroligt, men gemensam sorg ger nya vänner.
Jag grät igår. Och jag hoppades att ingen skulle märka någonting. Men det gjorde han.
Jag kan inte skådespela längre. Jag tror att det lyser om mig att jag är ledsen. Och att rösten blir alldeles grumlig när klumpen växer.
Jesper borde vara här nu.
Jesper borde ha sett Göran idag.
Och Jesper borde varit med på Nef. efteråt.
Då hade jag aldrig gråtit.
Jag har träffat en person som jag skulle ge allt. Som jag aldrig skulle neka någonting.
Någon som jag vet finns här hela tiden, men inte synlig för ögat. Men personen finns här när det behövs.
Och jag finns här.
När du vill.
Om du vill.
viernes, 7 de diciembre de 2007
jueves, 6 de diciembre de 2007
Daniel Da Silva på Orgia.
”Jag vill göra en intervju med han killen som spelar på Orgia. För han spelar så konstig musik”
Killen är Daniel Da Silva. Och jag vill inte längre göra en intervju.
Och det är inte bara jag om Googlar mig själv. Det gör Viktor Byhr också.
Killen är Daniel Da Silva. Och jag vill inte längre göra en intervju.
Och det är inte bara jag om Googlar mig själv. Det gör Viktor Byhr också.
miércoles, 28 de noviembre de 2007
Rapport#1
Hemma igen.
Sammanfattningsvis...
så finns det sällan toalettpapper på toaletterna
men om det finns så torkar men sig med Kleenex-papper inte bara i näsan, utan även i rumpan i Indien.
det springer folk omkring dig hela tiden. En som ger dig papper att torka händerna på. En som stänger dörren, en som öppnar den, en som hämtar din tvätt, en som lämnar din tvätt. En som bär ditt baggage. En som inte bär ditt baggage.
Sen finns det de som bara tittar.
Och så finns det de som bara sitter o petar sig i näsan.
Sammanfattningsvis...
så finns det sällan toalettpapper på toaletterna
men om det finns så torkar men sig med Kleenex-papper inte bara i näsan, utan även i rumpan i Indien.
det springer folk omkring dig hela tiden. En som ger dig papper att torka händerna på. En som stänger dörren, en som öppnar den, en som hämtar din tvätt, en som lämnar din tvätt. En som bär ditt baggage. En som inte bär ditt baggage.
Sen finns det de som bara tittar.
Och så finns det de som bara sitter o petar sig i näsan.
domingo, 25 de noviembre de 2007
Versace-fynd
Japp
och en klapp pa rumpan. Mycket intressant. Det hander aldrig hemma faktiskt. Bara har.
Filmstjarnan mar bra annars. Alldeles utmarkt.
Var pa ett brollop idag, inte lika stort som forra gangen, och det betyder att det ansags ganska litet, 500 personer, haha, har finns det inga som smyger ivag o gifter sig pa tumanhand direkt.
och en klapp pa rumpan. Mycket intressant. Det hander aldrig hemma faktiskt. Bara har.
Filmstjarnan mar bra annars. Alldeles utmarkt.
Var pa ett brollop idag, inte lika stort som forra gangen, och det betyder att det ansags ganska litet, 500 personer, haha, har finns det inga som smyger ivag o gifter sig pa tumanhand direkt.
miércoles, 21 de noviembre de 2007
Hollywood
Det var med Hollywood än bollywood idag.
Efter 13 timmars ständigt omtagande är jag ganska glad att jag inte valde att äta den indiska frukosten. Det hade betytt toaletten hela dagen för mig, istället satt vi i solen, iklädda de hemskaste kläder som skådat ljuset, och skulle leka bröllopsgäster.
Efter 13 timmars ständigt omtagande är jag ganska glad att jag inte valde att äta den indiska frukosten. Det hade betytt toaletten hela dagen för mig, istället satt vi i solen, iklädda de hemskaste kläder som skådat ljuset, och skulle leka bröllopsgäster.
martes, 20 de noviembre de 2007
Bollywood star
Årets konstigaste sak hände idag, två castingteam stod och drog i mig ute på gatan och det hela slutade med att jag imorgon kl 6:00 åker till Bollywood för att vara med i någon film. Arbetsdag: 7-19. Wonderful.
Skall både bli dressad och sminkad på morgonen för att sen jobba hela dagen. Om det inte visar sig vara en sekt som bjudit mig på möte. Får ta med fickkniven.
Trädgårdsmästaren i Desperate Housewives skulle tydligen vara med. Vi får väl se.
Skall både bli dressad och sminkad på morgonen för att sen jobba hela dagen. Om det inte visar sig vara en sekt som bjudit mig på möte. Får ta med fickkniven.
Trädgårdsmästaren i Desperate Housewives skulle tydligen vara med. Vi får väl se.
lunes, 19 de noviembre de 2007
Mumbai
Mattias, jag har fruktansvärda problem med att komma på vad jag skall ha på mig. Räcker inte det? Och vad vill du ha? Eller vill du ha något, en fejk-rolex?? Adidas-byxor med Reebok logga? You decide darling.
Äntligen nere i Mumbai, betydligt varmare här. Bir på Hilton, kanskekanskekanske har jag samma tur som Mattias hade i NY, och får träffa Paris, men jag skulle inte tro det. Idag var det dock firande för Shejk Omans nationaldag, skönt för honom att ha en egen nationaldag. Det betydde att det var millions va shejks över hela hotellet, mycket underhållande faktiskt.
Hann springa förbi i shoppingcentrat, alla kallar mig numera för Madame, jag vänder mig om och ser vem de pratar med. Mig.
Här sover fler människor på gatan är i Pune, och fattigdomen kryper liksom närmare. Ibland stör jag mig på mig själv över hur lätt jag tar det, jag har gått på dessa gatorna sen jag hoppade ur vagnen, och jag har, på något konstigt, och bortskämt sätt, accepterat det, förstått det snarare och jag ser det inte med samma ögon längre.
Stötte förresten på en svensk tant i Pune, tur att jag inte hann snacka skit om vilken ful o tråkig svenne-banan-stil hon hade. Haha. Man går aldrig säker.
Äntligen nere i Mumbai, betydligt varmare här. Bir på Hilton, kanskekanskekanske har jag samma tur som Mattias hade i NY, och får träffa Paris, men jag skulle inte tro det. Idag var det dock firande för Shejk Omans nationaldag, skönt för honom att ha en egen nationaldag. Det betydde att det var millions va shejks över hela hotellet, mycket underhållande faktiskt.
Hann springa förbi i shoppingcentrat, alla kallar mig numera för Madame, jag vänder mig om och ser vem de pratar med. Mig.
Här sover fler människor på gatan är i Pune, och fattigdomen kryper liksom närmare. Ibland stör jag mig på mig själv över hur lätt jag tar det, jag har gått på dessa gatorna sen jag hoppade ur vagnen, och jag har, på något konstigt, och bortskämt sätt, accepterat det, förstått det snarare och jag ser det inte med samma ögon längre.
Stötte förresten på en svensk tant i Pune, tur att jag inte hann snacka skit om vilken ful o tråkig svenne-banan-stil hon hade. Haha. Man går aldrig säker.
Goodbye Poona!
Jag gör en Evelina och bloggar på toa.
Igår var det fest för 1000 personer, vilket inte är någon större sak här egentligen, de är proffs på stora fester med goodiebags o röd matta.
När vi kom till festen, som självklart var utomhus, trots att det faktiskt är ganska kyligt i Pune på kvällarna i November, i alla fall för kyligt för att ha klänning utan ärmar och bara ben.
Eftersom vi var de enda blekfisarna på stället, med undantag för ”Ricky Gerde” som för oss blev Richard Gere. Fick vi en fanfar när vi kom in på festen. Röd matta, och fotografer virrade runt oss, och de sände TV direkt från platsen.
Jag känner mig som Angelina när hon var i Etiopien. Men inte lika snygg och inte lika framgångsrik.
Samma visa skall vi på i Mumbai.
Dags att packa ihop, och sätta sig i bilen igen, mot Mumbai, och äntligen skall vi få sol vid poolen.
4 timmar i bil. Tack för PSPn.
Igår var det fest för 1000 personer, vilket inte är någon större sak här egentligen, de är proffs på stora fester med goodiebags o röd matta.
När vi kom till festen, som självklart var utomhus, trots att det faktiskt är ganska kyligt i Pune på kvällarna i November, i alla fall för kyligt för att ha klänning utan ärmar och bara ben.
Eftersom vi var de enda blekfisarna på stället, med undantag för ”Ricky Gerde” som för oss blev Richard Gere. Fick vi en fanfar när vi kom in på festen. Röd matta, och fotografer virrade runt oss, och de sände TV direkt från platsen.
Jag känner mig som Angelina när hon var i Etiopien. Men inte lika snygg och inte lika framgångsrik.
Samma visa skall vi på i Mumbai.
Dags att packa ihop, och sätta sig i bilen igen, mot Mumbai, och äntligen skall vi få sol vid poolen.
4 timmar i bil. Tack för PSPn.
sábado, 17 de noviembre de 2007
Indira Gandhi och jag.
FANCY PANTS NÅGON?? Helt perfekt julklapp. Här sätter de gärna på en Reebok lapp byxor med tre ränder i sidorna. ADIDAS+REEBOK 4ever.
Åkte själv hem från en familj idag, med egen chaufför. En gubbe öppnade dörren för mig när jag kom till hotellet och en annan tog min påse. En tredje tog min hand och hjälpte mig ut. Kände mig som Indira.
Idag kallade en kille på stan mig för baby. Och jag hade ett eget litet entourage på 10 killar som följde efter mig när jag var ute och gick. Känns tryggt.
Och jag har bestämt mig. Tror jag. För vad det blir för underhållning nästa år.
WELCOME INDIA!
Landade 00.00. Åkte sen i blixt-fart till Pune, tog ca 3,5 timmar, hann stanna på ett TRUCKSTOP för att inta lite mat. Vår chaufför körde i 90 på sträckor där du fick köra 30.
På truckstopet viskade de små indiska killarna om mig. Och en började sjunga för att visa upp sig. Köttmarknad.
På planet glömde de att jag skulle ha "special meal" unde resan, och det slutade med att alla flygvärdinnor kallade mig Sweetheart och matade mig med glass, pretzels och annat läskigt.
Fiona är i Thailand.
Och poolen här har aldrig någon sol. Och vattnet är kallt. 30grader i luften.
Nu skall vi shoppa!
Bild överföringen funkar inte nu.
På truckstopet viskade de små indiska killarna om mig. Och en började sjunga för att visa upp sig. Köttmarknad.
På planet glömde de att jag skulle ha "special meal" unde resan, och det slutade med att alla flygvärdinnor kallade mig Sweetheart och matade mig med glass, pretzels och annat läskigt.
Fiona är i Thailand.
Och poolen här har aldrig någon sol. Och vattnet är kallt. 30grader i luften.
Nu skall vi shoppa!
Bild överföringen funkar inte nu.
jueves, 15 de noviembre de 2007
martes, 6 de noviembre de 2007
MSN
Okänd kille skriver till mig på MSN nu:
Hey gumman! Läget?
1. jag har aldrig varit någons gumma.
2. Läget är bra.
Hey gumman! Läget?
1. jag har aldrig varit någons gumma.
2. Läget är bra.
lunes, 29 de octubre de 2007
Mindy Lara o Navid Modiri
Wonderbra.
Hit nummer 1: Mindy Lara, min favvo-skribent som alltid slår hårthårthårt o verkligen har en bra tes. Är på Kraft är jag kommer dit. Underbart. Hon hade med sig en videokamera, så hoppas att jag hamnade på bild för några sekunder. I LOOOOOVE HER! Så söt o god som en liten poppare skall vara o sen spelar hon ju i super-bandet Irene, som verkligen känns helt rätt nu.
Hit nummer 2: Navid Modiri, min älsklings iranier var på Pustervik när jag kom. Jag kunde med andra ord stå o supa in hans närvaro i flera timmar, underbart. Han är så himla häftig.
Hit nummer 1: Mindy Lara, min favvo-skribent som alltid slår hårthårthårt o verkligen har en bra tes. Är på Kraft är jag kommer dit. Underbart. Hon hade med sig en videokamera, så hoppas att jag hamnade på bild för några sekunder. I LOOOOOVE HER! Så söt o god som en liten poppare skall vara o sen spelar hon ju i super-bandet Irene, som verkligen känns helt rätt nu.
Hit nummer 2: Navid Modiri, min älsklings iranier var på Pustervik när jag kom. Jag kunde med andra ord stå o supa in hans närvaro i flera timmar, underbart. Han är så himla häftig.
martes, 9 de octubre de 2007
Kamera-laddaren.
du: (13.47.45)
hur laddar man den?
jag: (13.52.59)
med laddaren
jag: (13.53.12)
hrm den ligger på skrivbordet, eller på golvet. kolla vid ALLA eluttag
jag: (13.53.17)
det står SONY på den inte NIKON
dy: (13.54.08)
oki
hur laddar man den?
jag: (13.52.59)
med laddaren
jag: (13.53.12)
hrm den ligger på skrivbordet, eller på golvet. kolla vid ALLA eluttag
jag: (13.53.17)
det står SONY på den inte NIKON
dy: (13.54.08)
oki
lunes, 8 de octubre de 2007
Toaletter
De använder inte borsten på mitt jobb. Eller ja.
Jag är alltid lika livrädd för att ha glömt låsa dörren. Varje gång jag låser dörren tänker jag på det i flera sekunder. Tänk om jag låser in mig på toaletten.
När jag sekunden senare satt mig ner, då oroar jag mig för att jag inte har låst.
Konstigt vad jag förändras bara för att byxorna är nere/kjolen upplyft...
Jag är alltid lika livrädd för att ha glömt låsa dörren. Varje gång jag låser dörren tänker jag på det i flera sekunder. Tänk om jag låser in mig på toaletten.
När jag sekunden senare satt mig ner, då oroar jag mig för att jag inte har låst.
Konstigt vad jag förändras bara för att byxorna är nere/kjolen upplyft...
Stockholm Stockholm stad i världen.
Jag grät när jag skulle åka igår. En tår föll nedför kinden och jag klamrade mig fast på perrongen, men eftersom min biljett kostade skortan svalde jag salivet och klumpen i halsen och gick på tåget. In i den TYSTA kupén.
Grät en skvätt till.
Göteborg är tråkigt och grått när allt kommer omkring.
Och jag är tillbaka i verkligheten.
Grät en skvätt till.
Göteborg är tråkigt och grått när allt kommer omkring.
Och jag är tillbaka i verkligheten.
martes, 2 de octubre de 2007
lunes, 1 de octubre de 2007
Kaviar-Mixar.
Inte som klubben, utan som äcklet som finns på tub.
Återigen BlondinBella. Hon äter tydligen gärna kaviar-och-mackor o sen så dricker hon gärna oboy till. Fy fan. Snacka om äckligt när det blandas.
Eller den nya Kalles, kaviar med banan.
Han mittemot mig på jobbet äter kaviar. Jag får kväljningar.
Andra äckliga mixar:
Kaviar- banan
Kaviar- ost
Kaviar- mjölk
Kaviar- äppelcider
Kaviar- morötter
Kaviar- yoghurt
Kaviar- saltgurka
Kaviar- choklad
mm mm
Återigen BlondinBella. Hon äter tydligen gärna kaviar-och-mackor o sen så dricker hon gärna oboy till. Fy fan. Snacka om äckligt när det blandas.
Eller den nya Kalles, kaviar med banan.
Han mittemot mig på jobbet äter kaviar. Jag får kväljningar.
Andra äckliga mixar:
Kaviar- banan
Kaviar- ost
Kaviar- mjölk
Kaviar- äppelcider
Kaviar- morötter
Kaviar- yoghurt
Kaviar- saltgurka
Kaviar- choklad
mm mm
Min nya favvo-blogg.
Blondinbella.
O det bästa är ju att hon skrivit till Johannes Berg. Ett nästan precis likadant mail som jag skrev till recensenten i GP när han gav oss, enligt mig, för få GP-fyrar för musikal-premiären.
BlondinBella är som mig, precis som jag är som Ebba von Sydow.
Det är nog vi tre ändå, när allt kommer omkring.
Och ja, jag var hemligt förälskad i Johannes, ända till den dagen kom då han sparade ut sitt hår. Nu är han programledare för barnprogram.
O det bästa är ju att hon skrivit till Johannes Berg. Ett nästan precis likadant mail som jag skrev till recensenten i GP när han gav oss, enligt mig, för få GP-fyrar för musikal-premiären.
BlondinBella är som mig, precis som jag är som Ebba von Sydow.
Det är nog vi tre ändå, när allt kommer omkring.
Och ja, jag var hemligt förälskad i Johannes, ända till den dagen kom då han sparade ut sitt hår. Nu är han programledare för barnprogram.
Peter Äcklet Jidhe
ÅÅÅH jag minns så väl hur väl alla pratade om Peter Jidhe förut, om hur gullig han var och hur schysst han var, och ibland, slank det tillochmed in ett ord om hur bra han såg ut.
Men nu, när alla som följer IDOL kommer behöva stirra på den numera sockersöte, sidbene-fjanten med lite väl mycket popvax i håret, varje fredag, då, då vet jag inte riktigt vad jag gör.
Varför har en sån kille, som gjorde att tjejer ville kolla på sporten, gjort en extreme makeover till det sämre och tagit över IDOL?
Men nu, när alla som följer IDOL kommer behöva stirra på den numera sockersöte, sidbene-fjanten med lite väl mycket popvax i håret, varje fredag, då, då vet jag inte riktigt vad jag gör.
Varför har en sån kille, som gjorde att tjejer ville kolla på sporten, gjort en extreme makeover till det sämre och tagit över IDOL?
jueves, 27 de septiembre de 2007
martes, 25 de septiembre de 2007
lunes, 24 de septiembre de 2007
Barcelona#2
Sen vet jag inte i vilken del av Barcelona hon var. Jag hittade technoklubbar o såg inte en enda RnB-brud. Och drinkarna jag drack var spetsade med både det ena och det tredje. Tjejer hade jag ingen koll på.
IQ
När jag första gången lästa Anna Flytströms krönika i City Göteborg skrattade jag så att pizza-sallads-iten jag hade i munnen landade alldeles för nära min pojkväns tallrik.
Den var så tråkig och osammanhängande. Men när jag nu letar upp den på nätet hittar jag den röda tråden, och ser att de har bytt rubrik. Vad hände? Var det jag som inte kunde läsa, jag som var så extremt hutlöst hungrig att jag inte kunde läsa mellan raderna?
Jag tror att de har fixat till den inför nät-publiceringen. Eller så är min intelligens högre nu än innan. Det tror jag på. Stenhårt.
Den var så tråkig och osammanhängande. Men när jag nu letar upp den på nätet hittar jag den röda tråden, och ser att de har bytt rubrik. Vad hände? Var det jag som inte kunde läsa, jag som var så extremt hutlöst hungrig att jag inte kunde läsa mellan raderna?
Jag tror att de har fixat till den inför nät-publiceringen. Eller så är min intelligens högre nu än innan. Det tror jag på. Stenhårt.
jueves, 20 de septiembre de 2007
”You shine like gold in the air of summer”
Jag vill ha tillbaka mitt SATC-gäng. Jag vill prata om sex och dricka kaffe. Jag vill prata om mode och o skor och annat ytligt. Jag vill vara med några som också ifrågasätter hur vi lever.
”You shine like gold in the air of summer”
”You shine like gold in the air of summer”
domingo, 16 de septiembre de 2007
jueves, 13 de septiembre de 2007
Konserverade hjärtan part2
Jag drömmer konstigt igen.
I förrgår drömde jag att jag var på landet. Vi skulle dra upp en gammal eka i sanden och hela tiden, som på repeat spelades Håkans Precis som Romeo.
Igår drömde jag att jag var hos min farmor och stod på ehnnes balkong. Men balkongräcket var alldeles för lågt och jag visste att det bara var en fråga om tid innan jag skulle falla över, rakt ner i asfalten.
I natt drömde jag att pappa och jag var på väg till Stockholm, med buss. På en liten och slingrig väg. Mitt under färden på den lilla vägen som badade i vårigt solljus väjde bussen för en liten personbil. Bussen körde av vägen, rakt in i skogen. Vi fick gå hela vägen till Stockholm, på vägen mötte vi min farbror och vi gick hand i hand alla tre på en väg som liknade vägen i Big Fish.
Jag börjar bli rädd för att sova. Jag vaknar med allt konstigare tankar i huvudet varje dag.
I förrgår drömde jag att jag var på landet. Vi skulle dra upp en gammal eka i sanden och hela tiden, som på repeat spelades Håkans Precis som Romeo.
Igår drömde jag att jag var hos min farmor och stod på ehnnes balkong. Men balkongräcket var alldeles för lågt och jag visste att det bara var en fråga om tid innan jag skulle falla över, rakt ner i asfalten.
I natt drömde jag att pappa och jag var på väg till Stockholm, med buss. På en liten och slingrig väg. Mitt under färden på den lilla vägen som badade i vårigt solljus väjde bussen för en liten personbil. Bussen körde av vägen, rakt in i skogen. Vi fick gå hela vägen till Stockholm, på vägen mötte vi min farbror och vi gick hand i hand alla tre på en väg som liknade vägen i Big Fish.
Jag börjar bli rädd för att sova. Jag vaknar med allt konstigare tankar i huvudet varje dag.
miércoles, 12 de septiembre de 2007
Konserverade hjärtan.
Dagens nöjen:
1. Åka spårvagn till jobbet.
2. Läsa Metro.
3. Gå 20 meter.
4. Hälsa på en kille på jobbet.
5. Äta frukost.
6. Tystnad.
1. Åka spårvagn till jobbet.
2. Läsa Metro.
3. Gå 20 meter.
4. Hälsa på en kille på jobbet.
5. Äta frukost.
6. Tystnad.
martes, 11 de septiembre de 2007
lunes, 10 de septiembre de 2007
Sims
Min pojkvän har gjort oss till en familj i The Sims. Nu vill vi- eller ja- simmarna ha barn ihop. Då kommer skräcken att de tkommer bli verklighet. Hoppas att min sim är steril.
jesper, jesper, jesper
Jag har känt mig helt avtrubbad det senaste och jag har bråkat för ingenting det senaste, jag har skrikit åt den ende som verkligen har varit här hela tiden. Men jag har liksom inte velat se det, och jag har aldrig blivit nöjd. Och jag vet att jag ställer krav som är orättvist höga. Och jag vet att jag kommer fortsätta med det.
Bilresan till Västerås var den värsta resa jag någonsin gjort. Men samtidigt den mest nödvändiga. Och jag har aldrig varit så lättad, men samtidigt så panikslagen över någonting som jag var under hemresan.
Och i samma sekund som lättnaden kom över mig, kom paniken över att jag accepterat. Och det vill jag inte. Jag kan ju fortfarande inte låta det ha hänt. För då kommer också insikten om att jag är helt maktlös. Jag har ingen som helst inverkan på hur livet förändras. Och så kommer det alltid att vara.
Bilresan till Västerås var den värsta resa jag någonsin gjort. Men samtidigt den mest nödvändiga. Och jag har aldrig varit så lättad, men samtidigt så panikslagen över någonting som jag var under hemresan.
Och i samma sekund som lättnaden kom över mig, kom paniken över att jag accepterat. Och det vill jag inte. Jag kan ju fortfarande inte låta det ha hänt. För då kommer också insikten om att jag är helt maktlös. Jag har ingen som helst inverkan på hur livet förändras. Och så kommer det alltid att vara.
Upp till Kamp
Jag längtar tillbaka.
Upp till Kamp slutade precis. Och det ömmar liksom i hjärtat. Inte för att avsnittet slutade, eller hur det slutade utan för att jag ibland saknar mitt gamla liv, det jag förut tyckte var viktigt är idag oftast som bortblåst.
Mitt viktigaste mål nu är inte längre världsfred utan att en MacBook. Jag tar inte längre tåget till Stockholm för att stå i Kungsan under första maj, utan jag flyger hellre till Berlin och dansar hela natten.
Jag skäms när jag tänker på hur jag förändrats, och övergivit mina principer. Jag blir kär i huvudpersonerna i serien och förstår först nu, när jag stängt av TVn att de i verkligheten inte existerar, att de känner mina vänner, men att de inte är så engagerade i verkligheten.
När kom min längtan efter att bli något så stor att jag slutade vara den jag var från början? Eller är jag den jag från början var nu och var mina riktigt politiska år några år som kom emellan?
”1:a maj, arbetarnas dag. proletär, ett vackert ord.”
Jag ville vara någonting jag egentligen inte var, jag klädde mig i manchesterbyxor och stormönstrade kjolar. Jag flätade håret och jag gillade inte världen som den var. Jag drömde om hur mitt framtida liv skulle se ut. Jag var säker på att jag skulle fortsätta mitt liv i ett av demonstrationsleden, men grova kängor och sjal runt halsen.
Nu bor jag i en stor lägenhet mitt i centrum, men många TVkanaler, två datorer och ännu mer musikutrustning. Den enda likheten med den jag trodde att jag skulle bli och den jag nu är, det är att jag fortfarande dricker te. Men fina sorter i fina muggar.
Samtidigt som jag drömde om ett liv med själsfränder och total politisk frihet och trodde att jag ibland hade all erfarenhet i världen, förstod jag ibland hur landet egentligen låg till. Att samhället kanske behövde ta hand om mig innan jag kunde förändra på det.
”Jag är bara 17 år. Det är ni som ska ta ansvar. Jag är bara 17 år och jag har så lite erfarenhet. Ta hand om mig! Snälla samhället, ta hand om mig! Spärra in mig bakom lås och bom. Låt mig inte träffa någon. Sätt på mig vita kläder och plåstra om mig. Låt ingen besöka mig. Släpp inte ut mig förrän jag bättrat mig.”
Ibland vill jag tillbaka dit. Till tiden då jag hade glöden. För ibland tror jag att den har slocknat.
Upp till Kamp slutade precis. Och det ömmar liksom i hjärtat. Inte för att avsnittet slutade, eller hur det slutade utan för att jag ibland saknar mitt gamla liv, det jag förut tyckte var viktigt är idag oftast som bortblåst.
Mitt viktigaste mål nu är inte längre världsfred utan att en MacBook. Jag tar inte längre tåget till Stockholm för att stå i Kungsan under första maj, utan jag flyger hellre till Berlin och dansar hela natten.
Jag skäms när jag tänker på hur jag förändrats, och övergivit mina principer. Jag blir kär i huvudpersonerna i serien och förstår först nu, när jag stängt av TVn att de i verkligheten inte existerar, att de känner mina vänner, men att de inte är så engagerade i verkligheten.
När kom min längtan efter att bli något så stor att jag slutade vara den jag var från början? Eller är jag den jag från början var nu och var mina riktigt politiska år några år som kom emellan?
”1:a maj, arbetarnas dag. proletär, ett vackert ord.”
Jag ville vara någonting jag egentligen inte var, jag klädde mig i manchesterbyxor och stormönstrade kjolar. Jag flätade håret och jag gillade inte världen som den var. Jag drömde om hur mitt framtida liv skulle se ut. Jag var säker på att jag skulle fortsätta mitt liv i ett av demonstrationsleden, men grova kängor och sjal runt halsen.
Nu bor jag i en stor lägenhet mitt i centrum, men många TVkanaler, två datorer och ännu mer musikutrustning. Den enda likheten med den jag trodde att jag skulle bli och den jag nu är, det är att jag fortfarande dricker te. Men fina sorter i fina muggar.
Samtidigt som jag drömde om ett liv med själsfränder och total politisk frihet och trodde att jag ibland hade all erfarenhet i världen, förstod jag ibland hur landet egentligen låg till. Att samhället kanske behövde ta hand om mig innan jag kunde förändra på det.
”Jag är bara 17 år. Det är ni som ska ta ansvar. Jag är bara 17 år och jag har så lite erfarenhet. Ta hand om mig! Snälla samhället, ta hand om mig! Spärra in mig bakom lås och bom. Låt mig inte träffa någon. Sätt på mig vita kläder och plåstra om mig. Låt ingen besöka mig. Släpp inte ut mig förrän jag bättrat mig.”
Ibland vill jag tillbaka dit. Till tiden då jag hade glöden. För ibland tror jag att den har slocknat.
jueves, 6 de septiembre de 2007
Förkyldnings epidemin
Min närmsta kollega är sick idag igen, så jag sitter är, dinglar med benen och jobbar, alldeles ensam. Och eftersom han är sjuk, valde jag tidigt att göra det listiga draget: Stjäla hans papperskorg, som han en gång stulit från mig.
Så nu har jag gjort det.
Och nu finns det typ inget annat o göra.
Så nu har jag gjort det.
Och nu finns det typ inget annat o göra.
miércoles, 29 de agosto de 2007
I ditt hus råder inga lagar.
Jag har försökt att hålla mig till lättsamma utsvävningar och kärleksförklaringar, min målmedvetna och seriösa sida har tagit en paus. Men idag kan jag inte hålla mig.
Fosterbarnen som misshandlats och utnyttjas är en av Sveriges största samtida katastrofer och den 18sidiga utredningen är ett av de värsta avslöjanden som gjorts på senare tid.
Och samtidigt som detta händer, talar myndigheterna ut. Och säger att det blivit bättre sen barnagan förbjöds. Som en gammal tant får det mig att sätta min Loka i halsen.
Barnagan ute på gatan, den öppna inför gästerna och den man öppet pratade om, den är försvunnen i många fall. Men i ditt hus råder inga lagar. Där inne, hemmets lugna vrå vet polisen och myndigheterna inte om i fall du slår dina barn eller andras barn halvt fördärvade.
Jag tror inte att lagen förändrar halvt så mycket som vår ändrade attityd till barnuppfostran. Lagen hjälper barnagan in i mörkret.
Jag har svårt att förstå det överraskande momentet i denhär utredningen. Att det är något hemskt, men att alla skulle slutat slå sina barn, det är lika befängt som att tro att alla äktenskap som under året ingåtts mellan omyndiga varit en sista utväg, och inte en chans att gifta bort flickor. Eller att du som kvinna är säker i ditt hem.
Fosterbarnen som misshandlats och utnyttjas är en av Sveriges största samtida katastrofer och den 18sidiga utredningen är ett av de värsta avslöjanden som gjorts på senare tid.
Och samtidigt som detta händer, talar myndigheterna ut. Och säger att det blivit bättre sen barnagan förbjöds. Som en gammal tant får det mig att sätta min Loka i halsen.
Barnagan ute på gatan, den öppna inför gästerna och den man öppet pratade om, den är försvunnen i många fall. Men i ditt hus råder inga lagar. Där inne, hemmets lugna vrå vet polisen och myndigheterna inte om i fall du slår dina barn eller andras barn halvt fördärvade.
Jag tror inte att lagen förändrar halvt så mycket som vår ändrade attityd till barnuppfostran. Lagen hjälper barnagan in i mörkret.
Jag har svårt att förstå det överraskande momentet i denhär utredningen. Att det är något hemskt, men att alla skulle slutat slå sina barn, det är lika befängt som att tro att alla äktenskap som under året ingåtts mellan omyndiga varit en sista utväg, och inte en chans att gifta bort flickor. Eller att du som kvinna är säker i ditt hem.
lunes, 27 de agosto de 2007
favvo i repris.
- Nakna som vuxna?
- Schhhhhh...
- Måste vi vara nakna som de vuxna?
- Nej jag orkar inte ta av mig.
- Ja, det räcker om vi låtsats som om att vi ligger med varann, som vuxna. Fast med kläder.
Jag har ett gäng tjejer i 7års åldern som leker mamma pappa barn och som kommit in i reproduktions-stadiet. De har fattat grejjen.
Typ som när någon av mina kusiner sa
"Ta av er kläderna och lägg er nakna så att jag kan få ett syskon".
När min mormor ringde nu i morse och skulle gratta min mamma undrade jag hur det kändes att ha en dotter som fyllde 53 när man själv är 80+ . Tiden går var det enda svaret jag fick. Och tjejrna bredvid mig är ett lysande exempel på det.
Jag var 7 år när Rebecca, som är 7 dagar äldre än mig, berättade vad KNULLA betydde. Och vad det innebar. Det var hennes äldre syster som berättat det för henne och Rebecca vidarebefodrade det till mig. Jag berättade det för min dåvarande, bästa kompis Johan.
Johan i sin tur berättade för mig vad det innebar att SLICKA någon. Fy, som en hund tillade jag, men han var nog ganska intresserad egentligen. Trots att han hade pottfrilla och mest kläder från Scott n Blue. Vi höll båda på att dö av pinsamhet. Slicka någon. Precis som en hund. My God.
Men det värsta hände när vi kom till bokstavsgenomgången i skolan. Fröken Agneta stod längst fram i klassrummet och frågade ut 7åringarna med korpgluggarna om de hade några nya ord på K. Det hade Johan.
- KNULLA! och tillägger triumferande, och det har du lärt mig, sa han, o kollade på mig, min bänkgranne och bästis för tillfället.
I den sekunden dog jag.
Jag myser när tjejerna bredvid mig hyschar varandra och småfnittrar när de tänker på sex. Det var längesen det var så spännande och nytänkande. Nu kämpar väl hälften av mina vänner för att inte fastna i vi-har-sex-när-ljuset-släckts-och-grannarna-har-på-tvn.
- Schhhhhh...
- Måste vi vara nakna som de vuxna?
- Nej jag orkar inte ta av mig.
- Ja, det räcker om vi låtsats som om att vi ligger med varann, som vuxna. Fast med kläder.
Jag har ett gäng tjejer i 7års åldern som leker mamma pappa barn och som kommit in i reproduktions-stadiet. De har fattat grejjen.
Typ som när någon av mina kusiner sa
"Ta av er kläderna och lägg er nakna så att jag kan få ett syskon".
När min mormor ringde nu i morse och skulle gratta min mamma undrade jag hur det kändes att ha en dotter som fyllde 53 när man själv är 80+ . Tiden går var det enda svaret jag fick. Och tjejrna bredvid mig är ett lysande exempel på det.
Jag var 7 år när Rebecca, som är 7 dagar äldre än mig, berättade vad KNULLA betydde. Och vad det innebar. Det var hennes äldre syster som berättat det för henne och Rebecca vidarebefodrade det till mig. Jag berättade det för min dåvarande, bästa kompis Johan.
Johan i sin tur berättade för mig vad det innebar att SLICKA någon. Fy, som en hund tillade jag, men han var nog ganska intresserad egentligen. Trots att han hade pottfrilla och mest kläder från Scott n Blue. Vi höll båda på att dö av pinsamhet. Slicka någon. Precis som en hund. My God.
Men det värsta hände när vi kom till bokstavsgenomgången i skolan. Fröken Agneta stod längst fram i klassrummet och frågade ut 7åringarna med korpgluggarna om de hade några nya ord på K. Det hade Johan.
- KNULLA! och tillägger triumferande, och det har du lärt mig, sa han, o kollade på mig, min bänkgranne och bästis för tillfället.
I den sekunden dog jag.
Jag myser när tjejerna bredvid mig hyschar varandra och småfnittrar när de tänker på sex. Det var längesen det var så spännande och nytänkande. Nu kämpar väl hälften av mina vänner för att inte fastna i vi-har-sex-när-ljuset-släckts-och-grannarna-har-på-tvn.
Svurna tider.
Slutade upp i en soffa med killar som pratade dalmål och kröp in under en filt för att skratta åt TOTOS promo-DVD som antagligen var det värsta som någonsin producerats. Kändes typ som om att det var min gamla grekiske, illaluktande vikarie som försökte klämma fram en otroligt ocharmig AFRICA samtidigt som han satt på toa.
Viktor Byhr
Minns att någon i min kompis klass kände honom långt långt borta, och tt jag tyckte att han var snygg. Sen försvann han in bland resten av det ordlösa gänget.
Snara till salu
Åh Linda Skugge har börjat blogga igen. Hos Amelia. Känns inte alls bra, Amelia känns som en sån kärring-tidning. En sån som min mamma aldrig skulle läsa, utan som mer passar Hininge-tanter med lite färgat hår och litelitelite hes stämma. Snälla Linda Skugge, varför?
viernes, 24 de agosto de 2007
Förhållande över internet.
Det känns ganska omodernt faktiskt. Eller det är omodernt. Jag har ett riktigt förhållande, hör och häpna, vi bor ihop. I en fin lägenhet och idag fick jag lön, så jag skall betala hyran idag också. Som alla andra gör. Jag försöker vara som alla andra.
Åter till internet. Min pojkvän hade ett tag en japansk tjej som ville ha en förhållande med honom, över internet, alla hennes kompisar hade tydligen det, och hon godtog inte ursäkten att min pojkvän hade flickvän, jag.
Åh nu gjorde jag fel igen. Jag skulle undersöka min tankar kring internet-förhållanden, och kom självklart in på en sida som hette någonting med lek o smek. Känns väldigt bra nu när jag är ny på jobbet.
Hur som så vart jag upp över öronen förälskad i en kille som heter Jakob när jag var 16, jag träffade honom i förrgår och dog nästan. Hans nya tjej o jag är otroligt olika. Och jag jämför mig med henne. Var det en sån tjej han ville ha, eller vill han ha någon som mig? Eller är vi lika någonstans ändå kanske. Jakob o jag träffades över internet och trots att vi aldrig sågs, och jag bara hade fått de bilder han valt ut att ge mig, blev jag helt såld. Ibland är jag fortfarande såld på Jakob, men det beror nog på att jag aldrig upplevde honom i verkligheten.
Summan av kardemumman?
1. Jag skriver inte alls lika roligt som Evelina.
2. Om min pojkvän vill ha ett förhållande med en japan i Japan, då är jag inte med längre.
Åter till internet. Min pojkvän hade ett tag en japansk tjej som ville ha en förhållande med honom, över internet, alla hennes kompisar hade tydligen det, och hon godtog inte ursäkten att min pojkvän hade flickvän, jag.
Åh nu gjorde jag fel igen. Jag skulle undersöka min tankar kring internet-förhållanden, och kom självklart in på en sida som hette någonting med lek o smek. Känns väldigt bra nu när jag är ny på jobbet.
Hur som så vart jag upp över öronen förälskad i en kille som heter Jakob när jag var 16, jag träffade honom i förrgår och dog nästan. Hans nya tjej o jag är otroligt olika. Och jag jämför mig med henne. Var det en sån tjej han ville ha, eller vill han ha någon som mig? Eller är vi lika någonstans ändå kanske. Jakob o jag träffades över internet och trots att vi aldrig sågs, och jag bara hade fått de bilder han valt ut att ge mig, blev jag helt såld. Ibland är jag fortfarande såld på Jakob, men det beror nog på att jag aldrig upplevde honom i verkligheten.
Summan av kardemumman?
1. Jag skriver inte alls lika roligt som Evelina.
2. Om min pojkvän vill ha ett förhållande med en japan i Japan, då är jag inte med längre.
Alla på mitt jobb håller på med Facebook, jag förstår ingenting, och det är kanske därför jag inte riktigt kommit in än, det eller att jag bara jobbat i någon vecka.
Jag har suttit hela dagen o kolla på Styleins bilder från nya kollektionen, och jag skulle nästan vilja ha allt. Kläder över huvudettaget känns just nu väldigt behövligt, trots att jag faktiskt fyller upp båda garderoberna vi har hemma, i vår fina, ljusa, öppna lägenhet.
Nu är de fredag o det betyder att alla bara väntar på att godiset skall dukas fram. Vi får godis varje fredag, vilket inte är bra för samvetet, men jag cyklar numera till jobbat varje dag, som en av alla de andra i täckjacka. Jag har ingen täckjacka dock, men alla andra som swischar förbi mig har såna vind-jackor i snygga färger. Jag har också en sån, en dyr sån, men det använder jag inte. Jag passar liksom inte i cykelhjäl-fräsig-jacka-ochstötdämpad-cykel-outfiten. Inte alls ming grejj.
Tuggummi är min grejj.
Igår var min syster hos mig. Jag bjöd henne på vin. Nu mår jag dåligt över det. Men hon fyller 18 i November. Det kan inte ge någon större skada på hennes lilla, fina hjärna. Ett glas. Men jag mår fortfarande dåligt över det.
Jag känner mig väldigt uppdated och ganska hipp just nu. Jag lyssnar på Bloc Party är inte de lite arty-farty just nu, eller har jag fattat helt fel, igen.
Jag har suttit hela dagen o kolla på Styleins bilder från nya kollektionen, och jag skulle nästan vilja ha allt. Kläder över huvudettaget känns just nu väldigt behövligt, trots att jag faktiskt fyller upp båda garderoberna vi har hemma, i vår fina, ljusa, öppna lägenhet.
Nu är de fredag o det betyder att alla bara väntar på att godiset skall dukas fram. Vi får godis varje fredag, vilket inte är bra för samvetet, men jag cyklar numera till jobbat varje dag, som en av alla de andra i täckjacka. Jag har ingen täckjacka dock, men alla andra som swischar förbi mig har såna vind-jackor i snygga färger. Jag har också en sån, en dyr sån, men det använder jag inte. Jag passar liksom inte i cykelhjäl-fräsig-jacka-ochstötdämpad-cykel-outfiten. Inte alls ming grejj.
Tuggummi är min grejj.
Igår var min syster hos mig. Jag bjöd henne på vin. Nu mår jag dåligt över det. Men hon fyller 18 i November. Det kan inte ge någon större skada på hennes lilla, fina hjärna. Ett glas. Men jag mår fortfarande dåligt över det.
Jag känner mig väldigt uppdated och ganska hipp just nu. Jag lyssnar på Bloc Party är inte de lite arty-farty just nu, eller har jag fattat helt fel, igen.
martes, 21 de agosto de 2007
1-0 till killen i hissen.
Hjälp! Jag håller på o förvandlas till en gubbe med skinnväst.
Det är verkligen bilden jag har utav de som lyssnar på Bruce Springsteen, eller Bossen som han tydligen kallas.
Jag lyssnar på honom nu och slås utav att Dancing in the Dark är helt amazing.
Just nu lever vi med flyttkartongerna och stöket som följer. Min syster målade igår om mitt gamla flickrum, och när mitt, fina fina rum stod där, i all sin prakt helt tomt ville jag bara hem igen. Krypa upp i pappas knä och aldrig bli vuxen. Nu är det tisdag förmiddag och jag sitter på jobbet.
Idag pratade jag men en kille på mitt jobb när vi stod i hissen. Det var innan jag kom på att det var Vitlök i min mat som jag o pappa åt till lunch. Ingen bra idé o försöka impa på chefens son o sen lukta vitlök.
0-1 till killen i hissen.
Det är verkligen bilden jag har utav de som lyssnar på Bruce Springsteen, eller Bossen som han tydligen kallas.
Jag lyssnar på honom nu och slås utav att Dancing in the Dark är helt amazing.
Just nu lever vi med flyttkartongerna och stöket som följer. Min syster målade igår om mitt gamla flickrum, och när mitt, fina fina rum stod där, i all sin prakt helt tomt ville jag bara hem igen. Krypa upp i pappas knä och aldrig bli vuxen. Nu är det tisdag förmiddag och jag sitter på jobbet.
Idag pratade jag men en kille på mitt jobb när vi stod i hissen. Det var innan jag kom på att det var Vitlök i min mat som jag o pappa åt till lunch. Ingen bra idé o försöka impa på chefens son o sen lukta vitlök.
0-1 till killen i hissen.
Morgon-filosofi.
Idag när jag cyklade till jobbet började jag tänka på detdä med styren.
Bockhornsstyren var ju hett som sjutton innan, sen närjag gick i 6an fick jag nåt annat styre på min cykel, typ ett gethornsstyre eller nåt.
Så när jag cyklade genom Heden-allén kom jag på hur roligt det hade varit med ett rådjurs- eller älghornsstyre.
Ett ganska stort styre.
Bockhornsstyren var ju hett som sjutton innan, sen närjag gick i 6an fick jag nåt annat styre på min cykel, typ ett gethornsstyre eller nåt.
Så när jag cyklade genom Heden-allén kom jag på hur roligt det hade varit med ett rådjurs- eller älghornsstyre.
Ett ganska stort styre.
jueves, 16 de agosto de 2007
Om min mamma skulle börja blogga
Eftersom jag följer familjen Schulman med avmätt intresse upptäckte jag igår att urmodern i familjen börjat blogga hon med.
Hur skulle det bli om min mamma skulle blogga?
Antagligen såhär:
Hej kära läsare!
Min dag har varit trevlig, jag har fått gjort riktigt mycket.
Jag började dagen med att gå en kort prommenad med hundarna, sen spelade jag lite tennis och å sen ett mellanmål. När jag kom hem igen vattnade jag lite blommor. Sen satte jag på datorn och kollade till mina aktier. Sen gick jag ut med hundarna igen och direkt efter det kom min yngsta dotter hem. Det var mysigt. Vi drack te. Sen skrev jag lite mail och sen kom min man hem. Jag älskar honom. Det var en fin dag.
Min mamma har varit hemma med mig o min syster sen dagen jag föddes. Och hon gillar det. Hon trivs. Jag beundrar henne för det. Jag hade nog aldrig orkat.
Hur skulle det bli om min mamma skulle blogga?
Antagligen såhär:
Hej kära läsare!
Min dag har varit trevlig, jag har fått gjort riktigt mycket.
Jag började dagen med att gå en kort prommenad med hundarna, sen spelade jag lite tennis och å sen ett mellanmål. När jag kom hem igen vattnade jag lite blommor. Sen satte jag på datorn och kollade till mina aktier. Sen gick jag ut med hundarna igen och direkt efter det kom min yngsta dotter hem. Det var mysigt. Vi drack te. Sen skrev jag lite mail och sen kom min man hem. Jag älskar honom. Det var en fin dag.
Min mamma har varit hemma med mig o min syster sen dagen jag föddes. Och hon gillar det. Hon trivs. Jag beundrar henne för det. Jag hade nog aldrig orkat.
Att överskatta sig själv.
Det finns en brud från min gamla skola som på alla bilder hon tar skriver in sitt aka i nedre högra hörnet, för att ingen skall sno hennes bilder utan att det syns. Hon fotar mest sina vänner.
miércoles, 15 de agosto de 2007
Min pappa och jag.
Lyssnar på Dolly och känner att jag blir lite känslosam, pappa var ledsen över flytten igår, jag tror att han tycker det är jobbigt att jag inte är lika beroende av honom längre. Jag berättar inte för honom om mina mardrömmar om att han försvinner från mig. Min största skräck är att min pappa inte längre skulle finnas. Det finns inget jag fruktar mer. Då hade jag varit helt ensam.
Skillnaden nu är att jag verkligen försöker. Försöker leva, och vara vuxen. Innan kunde jag knappt sova borta utan att känna saknaden. Nu biter jag ihop och överlever.
Jag längtar tills nyårsafton då vi kan ligga på varsinn soffa och lyssna på O Sole Mio. Det har vi gjort nästan varje nyårsafton. När festen är slut och alla andra har gått hem. Då har vi legat där, på varsinn soffa och bara lyssnat på Pavarotti.
Min pappa och Jag.
Skillnaden nu är att jag verkligen försöker. Försöker leva, och vara vuxen. Innan kunde jag knappt sova borta utan att känna saknaden. Nu biter jag ihop och överlever.
Jag längtar tills nyårsafton då vi kan ligga på varsinn soffa och lyssna på O Sole Mio. Det har vi gjort nästan varje nyårsafton. När festen är slut och alla andra har gått hem. Då har vi legat där, på varsinn soffa och bara lyssnat på Pavarotti.
Min pappa och Jag.
Klubbliv
Förra veckan hörde jag
"Att Kornél skall ha P3dans är like sjukt som att Ghazal är klubbredaktör på Rodeo"
Och denhär veckan hörde jag att Tadeo fick spela på ett bord i knähöjd när han var och hälsade på i Göteborg.
"Att Kornél skall ha P3dans är like sjukt som att Ghazal är klubbredaktör på Rodeo"
Och denhär veckan hörde jag att Tadeo fick spela på ett bord i knähöjd när han var och hälsade på i Göteborg.
Graviditets-problem
Det är ganska många på mitt jobb som har en bulle i ugnen, jag är lite orolig att det kommer smitta.
martes, 14 de agosto de 2007
Loo problems.
Höll på o glömma att låsa, infact hade jag satt mig på toa när jag förstod att så var fallet. Hade blivit jobbigt att redan bli tjejen-som-inte-låser-toadörren, det var jag i lågstadiet, för jag vågade aldrig låsa i stora byggnaden. Sen en dag kom en 5a och öppnade dörren när jag satt o kissade. Jag mår fortfarande dåligt över det.
Annars mår jag bra idag. Jag skall till IKEA i kväll.
Annars mår jag bra idag. Jag skall till IKEA i kväll.
lunes, 13 de agosto de 2007
Jag älskar dig.
Hej du där, långt borta.
Jag har kommit på mig själv att be om ursäkt för allt. Inklusive min existens. Och det är inte alltid det varit berättigat, men denhär gången är det så.
Alltid, hela mitt korta liv som någons flickvän har jag sett mig själv som den mest perfekta flickvännen, genom alla tider.
Det är först nu som jag förstått att jag inte är det.
Allt beror på hur man framställer sig själv, och hur man för sig. Det har jag läst i en handbok för överklassen. Jag har i den boken lärt mig att om jag tror på mig själv som en glad människa, blir jag det. Jag har också lärt mig att om jag uppskattar mig själv, verkar jag, och blir jag, uppskattad. Nu när jag känner att det inte stämmer, skäms jag. Jag skäms så mycket att jag helst gått och lagt mig någonstans där ingen kunde se mig och sen försiktigt, bit, för bit, försvinna allt mer från verkligheten. För att tillsist vara ett minne i någons kropp. I en kropp där jag förhoppningsvis har lämnat ett litet, litet, avtryck.
Nu skall jag snart gå på planet som skall ta mig hem, och ännu längre bort från dig. Men jag undrar om det inte redan är en stor glipa emellan oss, och ju mer jag tänker på det, desto klarare blir det. Det stämmer, och det beror på mig.
Men så länge vi behåller den vackra, perfekta, framgångsrika, fasaden kommer allt vara bra. Vi kommer kunna leva ett anständigt liv, och se fina och enade ut från utsidan.
Alltid kan jag skylla på att jag haft en jobbig vecka, att allt känns hopplöst och att jag haft en jobbig barndom, som jag aldrig kommer kunna ta igen. Det går inte en dag utan att jag är avundsjuk på att du när du var 11 kunnat leka med vänner, samtidigt som jag ville ta mitt eget liv för att göra världen till en bättre plats. Men det är fortfarande inte anledning nog att inte uppskatta dig, det finaste jag har. Det finns ingen ursäkt alls till att inte göra eller visa det.
Nu känner jag att jag vant mig vid tyskan, och att kunna prata utan att någon annan förstår. Och när jag tänker vidare kanske jag kan vänja mig vid att bo i ett land där ingen annan vet vad jag säger, och där jag heller inte ha med mig något i bagaget. Jag trivdes med dina vänner och jag trivdes med mig. Att ha ett gemensamt språk kanske inte är värt så mycket ändå. Så länge du förstår vad jag menar spelar nog allt annat inte så stor roll. Och så länge du trivs.
Jag känner hur allt förvrängs i min hjärna, hur jag snart kommer förlora konceptet. Det jag från början ville säga, att jag ensam bar skulden till hur slutresultatet blir, det är som bortblåst.
Den enda klara tanke jag bär med mig är att jag älskar dig.
Nu måste jag sluta, för flygvärdinnan ropar.
Jag har kommit på mig själv att be om ursäkt för allt. Inklusive min existens. Och det är inte alltid det varit berättigat, men denhär gången är det så.
Alltid, hela mitt korta liv som någons flickvän har jag sett mig själv som den mest perfekta flickvännen, genom alla tider.
Det är först nu som jag förstått att jag inte är det.
Allt beror på hur man framställer sig själv, och hur man för sig. Det har jag läst i en handbok för överklassen. Jag har i den boken lärt mig att om jag tror på mig själv som en glad människa, blir jag det. Jag har också lärt mig att om jag uppskattar mig själv, verkar jag, och blir jag, uppskattad. Nu när jag känner att det inte stämmer, skäms jag. Jag skäms så mycket att jag helst gått och lagt mig någonstans där ingen kunde se mig och sen försiktigt, bit, för bit, försvinna allt mer från verkligheten. För att tillsist vara ett minne i någons kropp. I en kropp där jag förhoppningsvis har lämnat ett litet, litet, avtryck.
Nu skall jag snart gå på planet som skall ta mig hem, och ännu längre bort från dig. Men jag undrar om det inte redan är en stor glipa emellan oss, och ju mer jag tänker på det, desto klarare blir det. Det stämmer, och det beror på mig.
Men så länge vi behåller den vackra, perfekta, framgångsrika, fasaden kommer allt vara bra. Vi kommer kunna leva ett anständigt liv, och se fina och enade ut från utsidan.
Alltid kan jag skylla på att jag haft en jobbig vecka, att allt känns hopplöst och att jag haft en jobbig barndom, som jag aldrig kommer kunna ta igen. Det går inte en dag utan att jag är avundsjuk på att du när du var 11 kunnat leka med vänner, samtidigt som jag ville ta mitt eget liv för att göra världen till en bättre plats. Men det är fortfarande inte anledning nog att inte uppskatta dig, det finaste jag har. Det finns ingen ursäkt alls till att inte göra eller visa det.
Nu känner jag att jag vant mig vid tyskan, och att kunna prata utan att någon annan förstår. Och när jag tänker vidare kanske jag kan vänja mig vid att bo i ett land där ingen annan vet vad jag säger, och där jag heller inte ha med mig något i bagaget. Jag trivdes med dina vänner och jag trivdes med mig. Att ha ett gemensamt språk kanske inte är värt så mycket ändå. Så länge du förstår vad jag menar spelar nog allt annat inte så stor roll. Och så länge du trivs.
Jag känner hur allt förvrängs i min hjärna, hur jag snart kommer förlora konceptet. Det jag från början ville säga, att jag ensam bar skulden till hur slutresultatet blir, det är som bortblåst.
Den enda klara tanke jag bär med mig är att jag älskar dig.
Nu måste jag sluta, för flygvärdinnan ropar.
sábado, 11 de agosto de 2007
Berlin3
Nu skall vi alldeles strax dra till klubben. Jag vaknade nyss och dricker kaffe för att hålla mig uppe. Det blir bra det här. Jag kommer klara mig. Men jag kommer inte glömma.
Att låta någon falla i glömska
Jag är orolig att jag kommer glömma dig. Jag somnade förut på min madrass här i någon okänd killes rum, och kunde inte väcka mig själv ur drömmen. Och det värsta var att det enda som hända, det var att jag om, och om igen fick se hur jag glömde det som hänt.
Jag vill inte gå runt och vara ledsen och nere resten av mitt liv, och det hade inte heller Jesper velat att jag skulle vara. Han hade inte velat att någon skulle vara ledsen, en enda sekund. Han hade velat ha en omtanke, men att vi alla sen skulle leva vidare.
Men jag vill inte glömma, och jag vill inte att det någon gång skall bli någoting som jag tycker är okej. Att någon i bland oss bara dog.
Jag vill inte gå runt och vara ledsen och nere resten av mitt liv, och det hade inte heller Jesper velat att jag skulle vara. Han hade inte velat att någon skulle vara ledsen, en enda sekund. Han hade velat ha en omtanke, men att vi alla sen skulle leva vidare.
Men jag vill inte glömma, och jag vill inte att det någon gång skall bli någoting som jag tycker är okej. Att någon i bland oss bara dog.
Berlin, Berlin, Berlin
Vaknade av att en korean sneddade genom mitt rum för att kunna ta sig ut. Kl 12 vaknade jag helt och vi gick ut för at köpa frukost.
Nu är jag alltså i staden dit min pojkvän vill att vi flyttar om ett år. I ett land där jag inte kan läsa skyltarna och där jag inte förstår vad de säger. Men saken är den att jag börjar gilla det.
In Berlin
Så framme och installerad. Tog själv bussen till Alexanderplz. kändes otroligt världsvant, trots att jag inte fattade ett ord av vad busschaffisen sa.
Nu sitter jag alltså här i en 6a mitt i supercentrala Berlin de andra dricker, men jag skall snart sova. Jag får en samma känsla som när jag som liten somnade under bordet när mamma o pappa hade gäster. Röster som pratade och musik som brusade någonstans långt bort.
Jag är liten igen.
Och jag är så barnslig att det äventyrar mitt förhållande.
Nu sitter jag alltså här i en 6a mitt i supercentrala Berlin de andra dricker, men jag skall snart sova. Jag får en samma känsla som när jag som liten somnade under bordet när mamma o pappa hade gäster. Röster som pratade och musik som brusade någonstans långt bort.
Jag är liten igen.
Och jag är så barnslig att det äventyrar mitt förhållande.
viernes, 10 de agosto de 2007
Godmorogon världen
Jag vaknade 3 i natt av att jag hade ont i magen, jag kunde först inte somna om och natten började kännas oändlig. Jag drömde om min förra pojkvän och att han blivit tillsammans med en tjej som jag aldrig gillat. Sen drömde jag att jag berättade för henne om att hennes pojkvän varit otrogen med en annan tjej. Då vaknade jag till igen. Klockan 7 vaknade jag igen och mådde, som de senaste dagarna, illa.
Nu lyssnar jag på Ted Gärdestad. Han var min räddning när jag gick i 6an och kände mig hjälplöst ensam.
Nu är det bara några timmar kvar till Berlin, och när jag kommer hem, då är det flyylådor som skall packas och sen flyttar vi.
Nu lyssnar jag på Ted Gärdestad. Han var min räddning när jag gick i 6an och kände mig hjälplöst ensam.
Nu är det bara några timmar kvar till Berlin, och när jag kommer hem, då är det flyylådor som skall packas och sen flyttar vi.
jueves, 9 de agosto de 2007
Berlin
Jag har packat en minimal packning och imorgon åker jag.
Pappa o mamma kom in till Göteborg idag för att jag skulle slippa vara ensam, de skulle hämta mig i lägenheten som jag precis visat för en tjej. På väg hem kör en lastbil över på vår sida vägen och vi får köra av vägen för att klara oss. Jag åker inte bil någon mer gång.
Fick fruktansvärd ångest över bilresan, jag vill inte åka bil mer. Livet flashade förbi i en nanosekund, och det sista jag såg var Jesper. Jag börjar bli galen på riktigt nu.
Skall gå upp till sängen nu. Och blunda.
Pappa o mamma kom in till Göteborg idag för att jag skulle slippa vara ensam, de skulle hämta mig i lägenheten som jag precis visat för en tjej. På väg hem kör en lastbil över på vår sida vägen och vi får köra av vägen för att klara oss. Jag åker inte bil någon mer gång.
Fick fruktansvärd ångest över bilresan, jag vill inte åka bil mer. Livet flashade förbi i en nanosekund, och det sista jag såg var Jesper. Jag börjar bli galen på riktigt nu.
Skall gå upp till sängen nu. Och blunda.
Under jobbiga omständigheter
Sitter på jobbet, jag håller å o vänja mig vid att ha en timmes lunch mitt på dagen. Mina slavjobb innan har ju aldrig gett mig lunch… Idag åt Mattias o jag strömming, på teatern.
Nu har jag jobbat med en present och pillat lite med den. Måste rusa på ett ärende.
Det var fint på minnesstunden igår. Imorgon åker jag till Berlin. Och pausar.
Ted var så smart igår. Jag envisades med att säga att vi skulle se upp, lyfta hakan och parta som aldrig förr, för att Jesper hade velat det. Ted sa att det hade han, men att det inte finns någonting som kan göra en pepp just nu. Just i det ögonblicket förstod jag. Att det liksom inte fungerar att försöka peppa när man egentligen inte vill.
Det kändes så dumt att träffa vänner som jag inte träffat på länge på en minnesstund för en gemensam, väldigt avhållen vän. Jag hade velat träffa dem och kunnat skratta, le och stråla som solen. Igår gick inte det. Istället var det krampaktiga kramar och försök att svälja gråten. Det enda som kändes bra var att veta att ingen är ensam med sin sorg.
Det är läskigt när det är såhär varmt, porerna andas o kryper liksom ut. Känns obehagligt och smutsigt.
Nu har jag jobbat med en present och pillat lite med den. Måste rusa på ett ärende.
Det var fint på minnesstunden igår. Imorgon åker jag till Berlin. Och pausar.
Ted var så smart igår. Jag envisades med att säga att vi skulle se upp, lyfta hakan och parta som aldrig förr, för att Jesper hade velat det. Ted sa att det hade han, men att det inte finns någonting som kan göra en pepp just nu. Just i det ögonblicket förstod jag. Att det liksom inte fungerar att försöka peppa när man egentligen inte vill.
Det kändes så dumt att träffa vänner som jag inte träffat på länge på en minnesstund för en gemensam, väldigt avhållen vän. Jag hade velat träffa dem och kunnat skratta, le och stråla som solen. Igår gick inte det. Istället var det krampaktiga kramar och försök att svälja gråten. Det enda som kändes bra var att veta att ingen är ensam med sin sorg.
Det är läskigt när det är såhär varmt, porerna andas o kryper liksom ut. Känns obehagligt och smutsigt.
miércoles, 8 de agosto de 2007
Weeds
Det var så skönt idag att så många kom till Nef. Det kändes som om att jag hade slut på tårar, men de kom trillande när Göran pratade om Jespers föräldrar. Sen kom de tillbaka när jag gick från lägenheten och bar nästan alla mina tillhörigheter.
Jag kan fortfarande inte förstå det, och jag vet att jag inte är ensam.
Nu ser jag på Weeds och försöker klara av att inte ha något annat mänskligt sällskap.
Celia Hodes: People behave better when they know that they are being watched.
Det är därför folk knullar inför kamerorna på BigBrother.
Jag kan fortfarande inte förstå det, och jag vet att jag inte är ensam.
Nu ser jag på Weeds och försöker klara av att inte ha något annat mänskligt sällskap.
Celia Hodes: People behave better when they know that they are being watched.
Det är därför folk knullar inför kamerorna på BigBrother.
-
Vet inte alls om det är så poppis att skriva på jobbet, men jag har slut på uppgifter och vill se viktig ut.
Här har vi en never-ending kyl som fylls på hela tiden och frukost på morgonen. Känns som att vakna på ett hotell. Men det blir det nog ändring på när allt kommer igång igen.
Jag sover fortfarande dåligt. I natt virade jag in mig i täcket och vaknade vid tre-tiden för att i panik hinna uppfatta att jag svettats ut all vätska i kroppen för att en, igen falla ner i sömn. Hur mycket jag än sover känns det som jag vaknar efter en power-nap utan funktion.
Men jag har ett fint jobb. Med en fin dator och brusande AC. För första gången någonsin har jag en timmes lunch. Vad har jag gjort för att förtjäna dethär?
Här har vi en never-ending kyl som fylls på hela tiden och frukost på morgonen. Känns som att vakna på ett hotell. Men det blir det nog ändring på när allt kommer igång igen.
Jag sover fortfarande dåligt. I natt virade jag in mig i täcket och vaknade vid tre-tiden för att i panik hinna uppfatta att jag svettats ut all vätska i kroppen för att en, igen falla ner i sömn. Hur mycket jag än sover känns det som jag vaknar efter en power-nap utan funktion.
Men jag har ett fint jobb. Med en fin dator och brusande AC. För första gången någonsin har jag en timmes lunch. Vad har jag gjort för att förtjäna dethär?
martes, 7 de agosto de 2007
Att stänga av hjärnan och aktivera kroppen.
Snart dags att fälla upp bäddsoffan och göra hela den omständiga proceduren med att bädda iordning och fixa till.
Jag kommer på mig själv med att sysselsätta mig konstant. Jag gick till jobbet, åkte hem på lunchen, åkte tillbaka, klippte o klistrade, åkte hem igen. Började panikstäda. Skurade köksskåpen, rensade ur gamla kartonger, packade alla kaffe-burkar i en kasse. Kastade glas och gamla saker. Poppade popcorn.
Det handlar om att stänga av hjärnan och aktivera kroppen. Försöka få igång någon slang hunger och vätskeomlopp.
Mitt nya jobb är fint och flashigt.
Jag kommer på mig själv med att sysselsätta mig konstant. Jag gick till jobbet, åkte hem på lunchen, åkte tillbaka, klippte o klistrade, åkte hem igen. Började panikstäda. Skurade köksskåpen, rensade ur gamla kartonger, packade alla kaffe-burkar i en kasse. Kastade glas och gamla saker. Poppade popcorn.
Det handlar om att stänga av hjärnan och aktivera kroppen. Försöka få igång någon slang hunger och vätskeomlopp.
Mitt nya jobb är fint och flashigt.
lunes, 6 de agosto de 2007
Dags att gå upp.
Jag skall gå till jobbet nu. Mitt nya, fina, jobb. Och jag skall träffa mina nya, lyckligt ovetade arbetskamrater.
Jag har sovit mer i natt, men drömmarna har varit de samma.
Och jag förnekar det fortfarande.
Jag har sovit mer i natt, men drömmarna har varit de samma.
Och jag förnekar det fortfarande.
domingo, 5 de agosto de 2007
Allas Jesper Andersson
Vi var på Locatelli den kvällen jag tog fotot.Hur mycket jag än försöker förstå fins det bara en tanke som hittar vägen in i mitt huvud. Tanken om att han snart kommer hem. Att han bara är borta en kort stund för att komma hem igen. Efter semestern.
Vi pratade om Jesper på kontoret idag. Det finns ingen som inte har gillat honom. Och det känns skönt att veta att det var så. Jag hoppas att han också visste det.
Jag var otroligt privilegad som fick chansen att lära känna Jesper. Och ibland går tiden alldeles för snabbt. Precis som den gör när man har roligt.
...
Känns konstigt att googla en död kompis.
Att läsa om någonting som ännu inte sjunkt in känns som att se in i framtiden, men ändå veta att ingenting går att förändra.
Att läsa om någonting som ännu inte sjunkt in känns som att se in i framtiden, men ändå veta att ingenting går att förändra.
The day you died.
Huvudet snurrar, och går på högvarv. Jag har inte kunnat sova mer än någon kvart i sträck. Så fort jag sluter ögonen finns han där framför mig igen. Helt levande. Nästa gång jag faller in i sömnen igen ser jag fallet. Jag ser skräcken i hans ögon och jag hör skriket. Jag hör hur golvet under honom knakar och sen hur han faller ner i evigheten.
Det konstigaste är nog att inte ha fått säga hejdå. Och jag förebrår mig själv över att jag inte tog tillvara på sista gången vi sågs. Nu får jag minnas glädjen jag tyckte lös i hans ögon. Och jag får minnas den sista kramen som något varmt och stort.
Jag hade velat berätta hur mycket jag tyckte om honom. Om och om igen. Flera gånger på raken. Det enda bevis jag har på det nu är blogginlägget jag skrev till honom i mars.
" 19:41 - 19:41 harder, better, whatever...
Idag träffade jag en person som jag verkligen gillar (vi hälsade bara snabbt, men ändå, låt oss säga att vi träffades) och det slog mig nu att jag verkligen skulle vilja lära känna denhär personen. Fika, småprata och bli, inte läskigt tajta, men kompisar liksom. Någon som jag kunde ibland luta mig emot och som jag kunde stötta någon gång då och då också.
Men nu slår det mig, kan var verkligen bara fråga. Skall vi bli vänner?"
Det konstigaste är nog att inte ha fått säga hejdå. Och jag förebrår mig själv över att jag inte tog tillvara på sista gången vi sågs. Nu får jag minnas glädjen jag tyckte lös i hans ögon. Och jag får minnas den sista kramen som något varmt och stort.
Jag hade velat berätta hur mycket jag tyckte om honom. Om och om igen. Flera gånger på raken. Det enda bevis jag har på det nu är blogginlägget jag skrev till honom i mars.
" 19:41 - 19:41 harder, better, whatever...
Idag träffade jag en person som jag verkligen gillar (vi hälsade bara snabbt, men ändå, låt oss säga att vi träffades) och det slog mig nu att jag verkligen skulle vilja lära känna denhär personen. Fika, småprata och bli, inte läskigt tajta, men kompisar liksom. Någon som jag kunde ibland luta mig emot och som jag kunde stötta någon gång då och då också.
Men nu slår det mig, kan var verkligen bara fråga. Skall vi bli vänner?"
viernes, 3 de agosto de 2007
jueves, 2 de agosto de 2007
Min nya synth o jag.
Jag sätter då inga trender. Känner att jag verkligen inte kan hjälpa det. Jag gillar dedär bröderna Schulman. Så att det är pinsamt. Jag läser allt. Bland annat Calle Schulmans alla 220 Juli-inlägg. Ibland är det synd att han bara är 169cm.
Och, det spökar här på landet, helt säkert. Mitt gamla bord vibrerade i den höga grad idag att jag själv började darra när jag satte händerna på det. Tänkte ringa de från TV4+ o fråga om de inte vill göra ett reportage. Men sen kom jag på att det bara var den extra elektriciteten som utsöndrades från min synt.
Synten som min mamma "fixade" till mig idag. En sån synt som alla andra fick när de var 10. Jag hade väntat mig en att koppla in i datorn, göra riktig musik med. Men nej. En svart synt med knappar i rosa, grönt och gult. Hade lätt kunnat komma in på nåt sånt nu-rave-ställe med den under armen.
Och, det spökar här på landet, helt säkert. Mitt gamla bord vibrerade i den höga grad idag att jag själv började darra när jag satte händerna på det. Tänkte ringa de från TV4+ o fråga om de inte vill göra ett reportage. Men sen kom jag på att det bara var den extra elektriciteten som utsöndrades från min synt.
Synten som min mamma "fixade" till mig idag. En sån synt som alla andra fick när de var 10. Jag hade väntat mig en att koppla in i datorn, göra riktig musik med. Men nej. En svart synt med knappar i rosa, grönt och gult. Hade lätt kunnat komma in på nåt sånt nu-rave-ställe med den under armen.
Du är så fin min kära lilla mamma.
Det finns en prosituerad dam med nästan samma namn som min mamma.
Min mamma tror att Internet är världens mest osäkra plats.
Den prostituerade kvinnan har en blogg.
Min mamma tror att alla tror att det är hennes blogg om sexuell njutning etc.
Mamma: Alla kommer tro att det är jag.
Jag: Men varför skall de tro det.
Mamma: Din pappa jobbar mycket utomlands, vem vet vad jag gör när han är borta.
Tack mamma, tack.
Min mamma tror att Internet är världens mest osäkra plats.
Den prostituerade kvinnan har en blogg.
Min mamma tror att alla tror att det är hennes blogg om sexuell njutning etc.
Mamma: Alla kommer tro att det är jag.
Jag: Men varför skall de tro det.
Mamma: Din pappa jobbar mycket utomlands, vem vet vad jag gör när han är borta.
Tack mamma, tack.
Korståget fortsätter.
I en krönika om bögar och deras goda, eller inte sågoda, stil är det självklart bilden på Carl själv som är störst. Carls själv har ju väldigt bra stil tycker jag. Speciellt regninga kvällar då man kan finna honom, jättebäbisen, i helvitt på uppåts uteservering. Underbart.
Presenter o syntar.
Som hej-du-där-långt-borta-present fick jag precis en helt underbar remix utav min pojkvän. Något att lyssna på hela, sömnlösa, ensamma natten.
Imorgon skall jag gå in till den halvalkoholiserade grannen som älskade mig när jag var liten o fråga om jag inte kan få hennes synt, eller hennes dragspel. Det vore roligt att pilla med något.
Men för första gången på länge har jag inte drabbats utav tristessen här ute. Jag har fixat i trädgården, spelat kort, varit på loppis(inga fina vintagefynd här inte...) kört bil och hittat ett köksbord som duger.
Imorgon åker jag till Marstrand. Skall inte glömma att packa ner Richie.
Imorgon skall jag gå in till den halvalkoholiserade grannen som älskade mig när jag var liten o fråga om jag inte kan få hennes synt, eller hennes dragspel. Det vore roligt att pilla med något.
Men för första gången på länge har jag inte drabbats utav tristessen här ute. Jag har fixat i trädgården, spelat kort, varit på loppis(inga fina vintagefynd här inte...) kört bil och hittat ett köksbord som duger.
Imorgon åker jag till Marstrand. Skall inte glömma att packa ner Richie.
miércoles, 1 de agosto de 2007
Nya tider, ny lägenhet.
Wohoowo! (Student utrops-feeling) Yes, nu vart allt kittat. Den 15 augusti blir en super 2a på Heden vår. Känns helt makalöst och läskigt fashion. När en sak går bra, går allt bra! (Nytt jobb-nytt boende)
Världens snyggaste ljuskub är tyvärr hur ful som helst i släckt läge. Så det blir inga 65pund där inte.
Men kom på att jag istället kan satsa på plexiglas-bordet och sätta en snygg lampa under.
Relations- och konfliktslösning via MSN.
I den datorfixerade värld vi lever i är allting underbart.
Till exempel MSN. Konfliktslösning via MSN är helt fabulous.
Se här:
modesty säger:
okej hon var verkligen super-tråkig emot mig... haha jaja men kul då... från skolan eller??
L säger:
nej vi lärde känna varandra på jobbet,,... du va kanske inte så öppen mot henne heller...
modesty säger:
jag hälsade ju i alla fall
L säger:
jaja det får ni lösa....
modesty säger:
haha alltså jag bryr mig ju inte, ville bara veta vem det var som verkade ta upp all din tid eftersom du aldrig hör av dig...
modesty säger:
har du bytt nummer förresten? jag kommer aldrig fram...
(här fick jag ju klämma in att jag ringt henne, vilket jag inte alls gjort, för att rentvå mitt eget samvete...) bra gjort Moddan. Bra gjort
Till exempel MSN. Konfliktslösning via MSN är helt fabulous.
Se här:
modesty säger:
okej hon var verkligen super-tråkig emot mig... haha jaja men kul då... från skolan eller??
L säger:
nej vi lärde känna varandra på jobbet,,... du va kanske inte så öppen mot henne heller...
modesty säger:
jag hälsade ju i alla fall
L säger:
jaja det får ni lösa....
modesty säger:
haha alltså jag bryr mig ju inte, ville bara veta vem det var som verkade ta upp all din tid eftersom du aldrig hör av dig...
modesty säger:
har du bytt nummer förresten? jag kommer aldrig fram...
(här fick jag ju klämma in att jag ringt henne, vilket jag inte alls gjort, för att rentvå mitt eget samvete...) bra gjort Moddan. Bra gjort
I've got a new haircut and everybody loves me.
Människorna som går till Uppåt nuförtiden går bara dit för att fantastiske, underbare, helt ambitionslöse Carl Reinholdtzon Belfrage säger att MagasinsGatan är nya Vasastan. Detta leder till att de som kommer dit ser ut att gå på ett smärre aerobicspass. Jag gillar inte CRB o det faktum att han har blivit ett fenomen här i stan får mig att svära och knyta nävarna i ursinnighet. Han är ful o äcklig och det finns ingenting som tilltalar mig överhuvudettaget. Och att han verje jävla fredag dessutom skriver om New York och hans avtryck på staden, i Göteborgs Metro är inget annat än patetiskt.
I ett snabbt och underbart infall klippte jag mig igår. Nu ser jag ut som någon som jobbar på Carlings, mörkt hår, lugg och taggiga toppar. Har jag jeanskjol får jag jobb i femmanhuset direkt.
Och om det inte vore nog med att CRB idag reatat gallfeber på mig, har jag, för första gången på länge pratat med min gamla roomie, som helt tappat greppet, är skittråkig och totalt ointressant hon med. Hon skall inte plugga på flera år och hakar sig fram på white-trash-jobb på olika grekiska restauranter där hon hatar invandrar-ägarna och tycker att hon själv borde driva stället. Åh jag har stor lust att skälla ut henne och bevisa att jag själv är 1000 gånger bättre än vad hon är. Men jag är tyst. Som vanligt. Lilla, väna jag. Dessutom tycker min helt ointressanta väns vän att jag är en snobbig liten ful fitta som inte borde se dagens ljus. Det är jag övertygad om. Dessutom röker hon och är ganska tjock. Och har fula glasögon. Jag fattar inte grejjer med shadade solglasögon utan riktiga bågar ala 99. Riktigt tråkigt.
I ett snabbt och underbart infall klippte jag mig igår. Nu ser jag ut som någon som jobbar på Carlings, mörkt hår, lugg och taggiga toppar. Har jag jeanskjol får jag jobb i femmanhuset direkt.
Och om det inte vore nog med att CRB idag reatat gallfeber på mig, har jag, för första gången på länge pratat med min gamla roomie, som helt tappat greppet, är skittråkig och totalt ointressant hon med. Hon skall inte plugga på flera år och hakar sig fram på white-trash-jobb på olika grekiska restauranter där hon hatar invandrar-ägarna och tycker att hon själv borde driva stället. Åh jag har stor lust att skälla ut henne och bevisa att jag själv är 1000 gånger bättre än vad hon är. Men jag är tyst. Som vanligt. Lilla, väna jag. Dessutom tycker min helt ointressanta väns vän att jag är en snobbig liten ful fitta som inte borde se dagens ljus. Det är jag övertygad om. Dessutom röker hon och är ganska tjock. Och har fula glasögon. Jag fattar inte grejjer med shadade solglasögon utan riktiga bågar ala 99. Riktigt tråkigt.
martes, 31 de julio de 2007
När kroppen värker och huvudet snurrar
Jag får nästan inte fram ett ord. Jag darrar på handen och harklar mig varje gång jag försöker ta mig samman. Men det går inte.
"alltså jag tycker om dig så mycket att det gör ont i kroppen när jag tänker på det."
Det tar mig två sekunder att bli osäker. Det tar mig en vecka att bli säker igen.
Jag är, och har alltid varit den som sökt och krävt bekräftelse. Jag har behövt det för att se det fina i mig. Det som jag annars tror ligger dolt. Därför behöver jag min pappa. Och därför behöver jag dig. Och jag behöver att du säger vad du känner. För jag må ha hur bra betyg som helst, men jag förstår det ändå inte.
She's dearer than the dearest friend that I will ever know.
"alltså jag tycker om dig så mycket att det gör ont i kroppen när jag tänker på det."
Det tar mig två sekunder att bli osäker. Det tar mig en vecka att bli säker igen.
Jag är, och har alltid varit den som sökt och krävt bekräftelse. Jag har behövt det för att se det fina i mig. Det som jag annars tror ligger dolt. Därför behöver jag min pappa. Och därför behöver jag dig. Och jag behöver att du säger vad du känner. För jag må ha hur bra betyg som helst, men jag förstår det ändå inte.
She's dearer than the dearest friend that I will ever know.
domingo, 22 de julio de 2007
FastForward or Erase and Rewind.
Min syster ligger bredvid mig nu och jag hör hennes andetag. Långa, utdragna. Det får mig att minnas.
I november spolade jag min allra bästa vän. Jag vände mig om och såg inte tillbaka. Det är först nu, som jag vågar blicka bakåt, och i en minimal del av en sekund ångrar jag mig.
Dina andetag är lugna och varma. De värmer upp hela omgivningen och skänker en trygghet till rummet. Du sover och jag ligger bredvid och super in dina andetag. Önskar at jag kunde krypa under skinnet på dig och där lämna en litenliten bit utav mig själv som ett outplåneligt minne.
Jag pratar aldrig om det längre. Jag försöker att inte tänka på det. Jag låtsats som om att det aldrig hänt. Jag har inte lagt in ditt nummer i min nya telefon och jag skickar aldrig random-SMS till dig om ingenting.
Nu sitter jag här, i mina föräldrars säng och skriver på någonting, tyst och försiktigt trycker mina fingrar ner tangenterna. Dels för att inte snubbla och göra fel. Utan också för att inte väcka någon.
Jag pratar inte om dig. Inte ens med min hemliga kompis. Och nu, mitt i natten hoppas jag att inte väka någon och avslöja min hemlighet. Att jag oroar mig.
Ibland väljer man helt rätt. Men i valets intensiva ögonblick har jag ibland önskat att jag kunnat FastForwarda, för att se hur bra valet skulle bli.
Mitt val är underbart. Det är rosenrött och minimalistiskt. Otroligt vackert, och helt rätt. Men jag kunde gjort det smidigare.
I november spolade jag min allra bästa vän. Jag vände mig om och såg inte tillbaka. Det är först nu, som jag vågar blicka bakåt, och i en minimal del av en sekund ångrar jag mig.
Dina andetag är lugna och varma. De värmer upp hela omgivningen och skänker en trygghet till rummet. Du sover och jag ligger bredvid och super in dina andetag. Önskar at jag kunde krypa under skinnet på dig och där lämna en litenliten bit utav mig själv som ett outplåneligt minne.
Jag pratar aldrig om det längre. Jag försöker att inte tänka på det. Jag låtsats som om att det aldrig hänt. Jag har inte lagt in ditt nummer i min nya telefon och jag skickar aldrig random-SMS till dig om ingenting.
Nu sitter jag här, i mina föräldrars säng och skriver på någonting, tyst och försiktigt trycker mina fingrar ner tangenterna. Dels för att inte snubbla och göra fel. Utan också för att inte väcka någon.
Jag pratar inte om dig. Inte ens med min hemliga kompis. Och nu, mitt i natten hoppas jag att inte väka någon och avslöja min hemlighet. Att jag oroar mig.
Ibland väljer man helt rätt. Men i valets intensiva ögonblick har jag ibland önskat att jag kunnat FastForwarda, för att se hur bra valet skulle bli.
Mitt val är underbart. Det är rosenrött och minimalistiskt. Otroligt vackert, och helt rätt. Men jag kunde gjort det smidigare.
sábado, 21 de julio de 2007
viernes, 20 de julio de 2007
Klimakteriet.
Jag är dagligen fundersam över om jag inte kommit in i klimakteriet. Känns som om att det egentligen vore sjukt häftigt att genomgå det nu, 30 år innan alla andra. Ena sekunden är jag sval som en sommarnatt i Göteborg och andra sekunden är jag varm, klibbig och äcklig. Som min svensklärare i 3an.
Och idag förstod jag att jag fruktat klimakteriet i flera år.
"Jag höll på att börja gråta idag, flera gånger, för ibland är jag så svag att inte benen orkar lyfta min kropp, att halsen inte orkar hålla huvudet uppe, att ingenting fungerar som det skall. Sen höll jag på att gråta för din skull, av saknad och sen av kärlek till någon annan. Kanske har jag, precis som ingen annan i min ålder, kommit in i klimakteriet."
När jag inte hade någon pojkvän var jag välformulerad och förståndig. Nu har jag bara tid över till TV och städning.
Och idag förstod jag att jag fruktat klimakteriet i flera år.
"Jag höll på att börja gråta idag, flera gånger, för ibland är jag så svag att inte benen orkar lyfta min kropp, att halsen inte orkar hålla huvudet uppe, att ingenting fungerar som det skall. Sen höll jag på att gråta för din skull, av saknad och sen av kärlek till någon annan. Kanske har jag, precis som ingen annan i min ålder, kommit in i klimakteriet."
När jag inte hade någon pojkvän var jag välformulerad och förståndig. Nu har jag bara tid över till TV och städning.
Önskelistan 2007
1. Att jag vore kool och hade en fräck frisyr.
2. Att jag kunde skryta om att jag jobbar med media.
3. Att jag vore en trendsetter.
4. Att alltid vara snygg.
5. Att jag kunde låta bli att bry mig.
6. Stå på alla gästlistor i stan.
7. Att alla ville vara mina vänner och min telefon aldrig var tyst.
2. Att jag kunde skryta om att jag jobbar med media.
3. Att jag vore en trendsetter.
4. Att alltid vara snygg.
5. Att jag kunde låta bli att bry mig.
6. Stå på alla gästlistor i stan.
7. Att alla ville vara mina vänner och min telefon aldrig var tyst.
Att vara en hipster
Önskar att jag återigen kunde skriva sådär skört som jag gjorde runt 2005 snåret. För två år sedan uttryckte jag mig bättre, nu battlar jag med ett gäng andra bloggare som tävlar i vem som tar mest knark, snackar mest skit och håller bäst koll på trenderna som inte är några trender, utan bara deras personliga stil.
Men jag har egentligen en favvo-bloggare, en kille i min gamla gymnasieklass, han heter Viktor och han är en sån litteratur-fitta, en sån som bara läser fina böcker och som liksom inte vill veta av oss andra som gillar serier och Modesty Blaise i romanform. Han är rolig och totalt ointressant.
Och nu när jag sitter här framför datorn, och försöker sammanfatta mina åsikter om dagen vet jag att det ena som framkallat detta är falskheten som finns i alla. Att säga en sak för att sen ändra sig. Man är inte bättre än att man kan ändra sig. Det är skitsnack. Det handlar om att vända kappan efter vinden och göra det som lönar sig. Att vara en hipster.
Men jag har egentligen en favvo-bloggare, en kille i min gamla gymnasieklass, han heter Viktor och han är en sån litteratur-fitta, en sån som bara läser fina böcker och som liksom inte vill veta av oss andra som gillar serier och Modesty Blaise i romanform. Han är rolig och totalt ointressant.
Och nu när jag sitter här framför datorn, och försöker sammanfatta mina åsikter om dagen vet jag att det ena som framkallat detta är falskheten som finns i alla. Att säga en sak för att sen ändra sig. Man är inte bättre än att man kan ändra sig. Det är skitsnack. Det handlar om att vända kappan efter vinden och göra det som lönar sig. Att vara en hipster.
jueves, 19 de julio de 2007
Att ha nått sitt mål
Jag hittade foton på mig själv från sista åren i högstadiet. Med snelugg och kolsvart hår. Med stjärnor under ögonen och en bedjande blick.
martes, 17 de julio de 2007
2005 version 3.0
Livet genom en lupp.
23:40
Ja, så vart klockan snart 00:00, att datorn kraschar nu är väl lika troligt som om att den skulle gjort det vid årsskiftet 1999/2000.
"Come back, I said baby come back"
Eddy Grant and The Equals. Där reggae möter disco mitt på 70-talets glansdagar, ja då skrattar jag mig lycklig över musikens höjder. Idag får vi hålla oss till fajten mellan Christina och Brittan, faktum är att jag inte vet vem jag håller på, hoppas kanske fortfarande på att Aretha skall komma in som en joker.
"I was born in wagon of a travelling show, my mama used to dance for the money they throw"
Ja, gammal musik håller fortfarande. Nuförtiden byter Daniel Lindström plats med Darin och hans tandställning eller en 13 årig Amy Diamond varje eftermiddag. Vi omsätter människor snabbare än vad vi omsätter underkläder. Om vi skäms? Nej fan heller! Vi är födda i ett förbrukarsamhälle, med komposter endast avsedda för organiskt material såsom äggskal och kaffesump.
"When I wake up in the morning girl you smile, smile, smile"
Musikalartister har förmågan att dyka upp på våra folkkära scener, och min favorit är, faktiskt inte den ni tror, utan Fred Johansson skjuter undan Martin Stenmarck hårt och vårdslöst. På samma sätt som någon förhållandevis omusikalisk brutta puttade ner Fred från tronen.
Detta skulle handla om vänner, men det blev till en beklagelse över svurna tider och gammal musik.
"Everybody is doing a brand new dance now, come on baby do the Loco-Motion"
Little Eva, hon slog huvudet på spiken, hon sjöng och visade movesen, när man skulle vicka på rumpan eller när höften skulle flyttas. På samma sätt som Michael Jackson ivrigt försökte få Moonwalken att ta steget in i det svenska folkhemmet. Det kom till 80-talets diskotekgolv, men inte längre. Ett fåtal kids övade med hopprepet framför mammas och pappas sovrumsspegel, men mer än så blev det inte.
Nu skall jag inte trycka ner alla nya musiker för att de svurna tiderna sopade banan och lade ut skyhöga hinder för dem. Det finns helt klart en del som bestiger de hindren och klarar sig helskinnade.
"We hate it when our friends become successful"
Ja, sannerligen. Det är sjukt irriterade när bänkgrannen på institutionen får sommarjobb utan att blinka, eller när killkompisen får tjejen och man själv står kvar på busshållplatsen och väntar på att Röd Express skall komma, innan man inser att man faktiskt missat sista bussen till framtiden.
"Jag skjöt Palme och satt Christer i klister"
Har vår generation tagit fasta på det elaka, det riktigt grova och belagt andra med skulden för det vi själva gjort? Sprayat med burkar på andras egendomar, sprungit från polisen när vi retat upp en nazist? Kastat en sten igenom ett skyltfönster för att säga att vi bara ville kolla läget? Snott mat på McDonalds för att vi är för fattiga? Har vi vant oss in i ett mönster av olagligheter för att tillfredställa oss själva med spänningen att rymma från myndigheterna? Krossat glas i tapetklistret för de uppviglande affischerna? Kastat ägg på porraffären och gett fingret åt killen på busshållplatsen?
"Me so hollow inside, I'm only here for a while"
Eller består vi i själva verket av den första generationen som lider utav folksjukdomen depression? Tillhör vi alla de som skrapar sig i handlederna med knivar och sväljer ett par sömntabletter inför varje kraftansträngning att gå till sängen? Den generationen som gråter över spilld mjölk? Den generationen som endast dansar med alkohol och droger i kroppen. Vi som inte kan lära oss en dans utav våra idoler, utan hellre super och röker ner oss tills molnen under fötterna har blivit så stora att de bär oss ut över staden?
Jag vet inte vilken grupp du tillhör. Och jag vet inte vilken grupp jag tillhör. Fundera lite. Lägg huvudet på sned och lyssna.
23:40
Ja, så vart klockan snart 00:00, att datorn kraschar nu är väl lika troligt som om att den skulle gjort det vid årsskiftet 1999/2000.
"Come back, I said baby come back"
Eddy Grant and The Equals. Där reggae möter disco mitt på 70-talets glansdagar, ja då skrattar jag mig lycklig över musikens höjder. Idag får vi hålla oss till fajten mellan Christina och Brittan, faktum är att jag inte vet vem jag håller på, hoppas kanske fortfarande på att Aretha skall komma in som en joker.
"I was born in wagon of a travelling show, my mama used to dance for the money they throw"
Ja, gammal musik håller fortfarande. Nuförtiden byter Daniel Lindström plats med Darin och hans tandställning eller en 13 årig Amy Diamond varje eftermiddag. Vi omsätter människor snabbare än vad vi omsätter underkläder. Om vi skäms? Nej fan heller! Vi är födda i ett förbrukarsamhälle, med komposter endast avsedda för organiskt material såsom äggskal och kaffesump.
"When I wake up in the morning girl you smile, smile, smile"
Musikalartister har förmågan att dyka upp på våra folkkära scener, och min favorit är, faktiskt inte den ni tror, utan Fred Johansson skjuter undan Martin Stenmarck hårt och vårdslöst. På samma sätt som någon förhållandevis omusikalisk brutta puttade ner Fred från tronen.
Detta skulle handla om vänner, men det blev till en beklagelse över svurna tider och gammal musik.
"Everybody is doing a brand new dance now, come on baby do the Loco-Motion"
Little Eva, hon slog huvudet på spiken, hon sjöng och visade movesen, när man skulle vicka på rumpan eller när höften skulle flyttas. På samma sätt som Michael Jackson ivrigt försökte få Moonwalken att ta steget in i det svenska folkhemmet. Det kom till 80-talets diskotekgolv, men inte längre. Ett fåtal kids övade med hopprepet framför mammas och pappas sovrumsspegel, men mer än så blev det inte.
Nu skall jag inte trycka ner alla nya musiker för att de svurna tiderna sopade banan och lade ut skyhöga hinder för dem. Det finns helt klart en del som bestiger de hindren och klarar sig helskinnade.
"We hate it when our friends become successful"
Ja, sannerligen. Det är sjukt irriterade när bänkgrannen på institutionen får sommarjobb utan att blinka, eller när killkompisen får tjejen och man själv står kvar på busshållplatsen och väntar på att Röd Express skall komma, innan man inser att man faktiskt missat sista bussen till framtiden.
"Jag skjöt Palme och satt Christer i klister"
Har vår generation tagit fasta på det elaka, det riktigt grova och belagt andra med skulden för det vi själva gjort? Sprayat med burkar på andras egendomar, sprungit från polisen när vi retat upp en nazist? Kastat en sten igenom ett skyltfönster för att säga att vi bara ville kolla läget? Snott mat på McDonalds för att vi är för fattiga? Har vi vant oss in i ett mönster av olagligheter för att tillfredställa oss själva med spänningen att rymma från myndigheterna? Krossat glas i tapetklistret för de uppviglande affischerna? Kastat ägg på porraffären och gett fingret åt killen på busshållplatsen?
"Me so hollow inside, I'm only here for a while"
Eller består vi i själva verket av den första generationen som lider utav folksjukdomen depression? Tillhör vi alla de som skrapar sig i handlederna med knivar och sväljer ett par sömntabletter inför varje kraftansträngning att gå till sängen? Den generationen som gråter över spilld mjölk? Den generationen som endast dansar med alkohol och droger i kroppen. Vi som inte kan lära oss en dans utav våra idoler, utan hellre super och röker ner oss tills molnen under fötterna har blivit så stora att de bär oss ut över staden?
Jag vet inte vilken grupp du tillhör. Och jag vet inte vilken grupp jag tillhör. Fundera lite. Lägg huvudet på sned och lyssna.
2005 version 2.0
Jag har även upptäckt att jag gillar att luncha, jag gillar att säga ordet, äta mad kniv och gaffel, le åt servitören och bara känna att jag äger världen, att jag faktiskt är snäppet bättre än allas lovergirl, Paris. Jag och fröken Hilton kan säkert, inom en snar framtid slå våra huvuden ihop och göra en ny dokussåpa, en där vi LUNCHAR.
Världen är ytlig, och dethär är en betraktelse som är minst lika ytlig som världen själv. Jag tänkte köpa en Chihuahua, som jag funderar på att döpa till Paris, efter hon som snart kommer att vara min vänninna, för att vara helt ärlig gillar jag inte ens Paris, hon faller mig inte riktigt i smaken och jag är mycket mer kultiverad än henne, vi har nog bara lunchningen ihop.
Världen är ytlig, och dethär är en betraktelse som är minst lika ytlig som världen själv. Jag tänkte köpa en Chihuahua, som jag funderar på att döpa till Paris, efter hon som snart kommer att vara min vänninna, för att vara helt ärlig gillar jag inte ens Paris, hon faller mig inte riktigt i smaken och jag är mycket mer kultiverad än henne, vi har nog bara lunchningen ihop.
2005
Jag hittade mitt gamla jag. En påminnelse om att jag ständigt förändras, och vänder kappan efter vinden. Nu när det blåser elektroniska vindar över Sverige vet ni vart jag står.
2005-10-05
Min skivsamling, ett forntidsminne?
Jag går igenom mina skivor lite sporadiskt varje år, men eftersom det är väldigt mycket mer intressant att sortera skivor än vad det är att banka in Litteraturhistoria i hjärnan, valde jag skivsamlingen.
För ett antal år sedan, kallade jag mig för alternativ, trots att det hårdaste jag lyssnade på var Hardcoresuperstar, efter den perioden, som mor min glatt kallar för den svarta perioden följde en intensiv period utav popförälskelser, där HåkanBråkan stod högst upp på listan och trängdes med Supergrass, efter Håkan vandrade jag in i den komplicerade delen. Jag blev en demo-bands lover, drömde om att upptäcka det ultimata bandet, hitta de bästa, Den Siste Baronen, Scaramanga Soundsystem, CDOASS, Ellenbeach, Noir, Alexander Nilsson alla trängdes och jag skrev i deras gästböcker på deras hemmagjorda hemsidor och fick svar dagen efter. Jag förälskade mig i trummisar, gitarrister, basister och sångare. Drömde om livet som Rockhustru, livet som politiskt korrekt skaprincessa.
Nu har my man, Bob slagit bort alla konkurrenter, men en och annan gnisslande tonåring släpps förbi ibland. Skön baktakt och trevliga beats tillåts i den, numera kultiverade, skivsamlingen. Politiskt hopkok bildar grupper av hiphop, reggae, popig ska och soul. Dock kan jag inte säga att jag funnit mig själv, Jag står fortfarande vid vägskälet emellan Ace of Base och Backstreet Boys (för jag har kvar de skivorna ja…)
Jag har ofta tänkt tanken att sälja mina skivor på begagnatavdelningen, men något tar emot. Skall jag rea ut min själ? Skall jag sälja ut bitar av mig själv för tio spänn? Nej, vill de veta något om mig för de betala för det.
Det har varit inne att hata demo-band, men jag erkänner, jag älskar dem fortfarande, trots att vissa gått över till att vara helt kontrakterade numera. Morgondagens stjärnor är de som lyser starkast på himmelen, för imorgon är du bortglömd.
2005-10-05
Min skivsamling, ett forntidsminne?
Jag går igenom mina skivor lite sporadiskt varje år, men eftersom det är väldigt mycket mer intressant att sortera skivor än vad det är att banka in Litteraturhistoria i hjärnan, valde jag skivsamlingen.
För ett antal år sedan, kallade jag mig för alternativ, trots att det hårdaste jag lyssnade på var Hardcoresuperstar, efter den perioden, som mor min glatt kallar för den svarta perioden följde en intensiv period utav popförälskelser, där HåkanBråkan stod högst upp på listan och trängdes med Supergrass, efter Håkan vandrade jag in i den komplicerade delen. Jag blev en demo-bands lover, drömde om att upptäcka det ultimata bandet, hitta de bästa, Den Siste Baronen, Scaramanga Soundsystem, CDOASS, Ellenbeach, Noir, Alexander Nilsson alla trängdes och jag skrev i deras gästböcker på deras hemmagjorda hemsidor och fick svar dagen efter. Jag förälskade mig i trummisar, gitarrister, basister och sångare. Drömde om livet som Rockhustru, livet som politiskt korrekt skaprincessa.
Nu har my man, Bob slagit bort alla konkurrenter, men en och annan gnisslande tonåring släpps förbi ibland. Skön baktakt och trevliga beats tillåts i den, numera kultiverade, skivsamlingen. Politiskt hopkok bildar grupper av hiphop, reggae, popig ska och soul. Dock kan jag inte säga att jag funnit mig själv, Jag står fortfarande vid vägskälet emellan Ace of Base och Backstreet Boys (för jag har kvar de skivorna ja…)
Jag har ofta tänkt tanken att sälja mina skivor på begagnatavdelningen, men något tar emot. Skall jag rea ut min själ? Skall jag sälja ut bitar av mig själv för tio spänn? Nej, vill de veta något om mig för de betala för det.
Det har varit inne att hata demo-band, men jag erkänner, jag älskar dem fortfarande, trots att vissa gått över till att vara helt kontrakterade numera. Morgondagens stjärnor är de som lyser starkast på himmelen, för imorgon är du bortglömd.
lunes, 16 de julio de 2007
I Rather Dance With You
Kings Of Convenience- I Rather Dance With You. I vårt elektroniska paradis klämmer sig en och annan, enligt min mamma, riktig låt in.
GTA
Det enda min pojkvän gör är att spela GTA. När jag går till jobet sover han som ett mindre barn. O när jag kommer hem spelar han våldsspel och har bara ätit nudlar. När jag öppnar dörren lyser han upp och sen säger han att han inte är hungrig eftersom han nyss ätit nudlar. Jag älskar min pojkvän.
Jag har fått en sjukt stor revival för Depeche Mode. Helt underbart. Känner mig som en sån riktig 80tals brud i snetofs o joggingbyxor, men faktum är, med eller utan Villalobos remis är det helt himelskt. Får lite samma känsla som jag fick när jag första gången hörde Sophie Zelmani och efter det aldrig rest utan hennes Time To Kill album i iPoden.
Hann glädjas i några minuter idag på jobbet, såg sjukt smal och vacker ut i spegeln och det fick mig att må bra, sen märkte jag att armarna hängde nere vid knäna och att spegeln inte var riktigt rättvis. Istället städade jag. De andra som jobbar i butiken är såna grisar. Det var runt 1cm damm på hyllorna och klägg på golvet.
Jag har fått en sjukt stor revival för Depeche Mode. Helt underbart. Känner mig som en sån riktig 80tals brud i snetofs o joggingbyxor, men faktum är, med eller utan Villalobos remis är det helt himelskt. Får lite samma känsla som jag fick när jag första gången hörde Sophie Zelmani och efter det aldrig rest utan hennes Time To Kill album i iPoden.
Hann glädjas i några minuter idag på jobbet, såg sjukt smal och vacker ut i spegeln och det fick mig att må bra, sen märkte jag att armarna hängde nere vid knäna och att spegeln inte var riktigt rättvis. Istället städade jag. De andra som jobbar i butiken är såna grisar. Det var runt 1cm damm på hyllorna och klägg på golvet.
domingo, 15 de julio de 2007
We dont give a fuck.
Tänkte börja med att utrycka min bestörthet över det faktum att jag sitter i en allt för stor tisha, som inte alls är sisådär modesnyggt stor, utan det är en från jobbet med en gräslig färg.
Egentligen är det inte så himla farligt att sitta i fula kläder men , när jag helt utan anledning är tvungan att kolla upp supersnygga Hanna Fridén, blir det självklart så att hon har en modeblogg med en herrans massa outfit-bilder och hon o hennes polare på Fatale är helt perfect, hela bunten. Så här sitter jag, i vanlig ordning när jag kollar in snygga tjejers bloggar, i apfula kläder som skriker gör-om-mig. Och jag tänker klippa av mig håret. Håret som nu går nedanför brösten skall av.
Toalettlampan gick just sönder. Fuck. Förra gången kissade vi i mörker i flera veckor. Bra för elräkningen. Hoppas hoppas att det finns en extra i lådan. Annars får vi vänta på lönen. Det är inte så high fashion att jobba med att skriva. Det är ekonomisk självmord.
Egentligen är det inte så himla farligt att sitta i fula kläder men , när jag helt utan anledning är tvungan att kolla upp supersnygga Hanna Fridén, blir det självklart så att hon har en modeblogg med en herrans massa outfit-bilder och hon o hennes polare på Fatale är helt perfect, hela bunten. Så här sitter jag, i vanlig ordning när jag kollar in snygga tjejers bloggar, i apfula kläder som skriker gör-om-mig. Och jag tänker klippa av mig håret. Håret som nu går nedanför brösten skall av.
Toalettlampan gick just sönder. Fuck. Förra gången kissade vi i mörker i flera veckor. Bra för elräkningen. Hoppas hoppas att det finns en extra i lådan. Annars får vi vänta på lönen. Det är inte så high fashion att jobba med att skriva. Det är ekonomisk självmord.
Friend googling.
Jag är ute efter en kompis, eller egentligen är jag inte det. Jag är ganska trött på friends. Det är liksom inte lika viktigt längre. Lätt att säga i rent självförsvar. Så jag sitter och googlar de jag redan har och finner att min pojkvän agt mig på 3e plats på sin MySpace. Ganska otroligt eftersom jag direkt kvalificerats från plats typ 8 till plats 3 på några dagar.
Annat är att tjafset om att fått sparken VS sagt upp sig verkligen fått en ny innebörd. Ta skiten bara.
Sitter och funderar på om jag skall göra den intervju jag lovat. För första gången vet jag inte alls om jag vågar. Och det handlar inte om att det är någon jag beundrar enormt, inte om att jag kommer haka mig och gå på repeat och råka glida in på det vanliga vad-vet-du-om-Sverige... trots att det är en svensk snubbe. Jag hade veat göra en enorm, riktigt fin intervju att vara stolt över. Framför allt eftersom jag riskerar att inte bara göra bort mig, utan även den andra delen i mitt förhållande. Och mitt jobb. Det är kanske just här som min gräns går. Jag kanske inte vill jobba som kool nöjesreporter som alla avundas. Jag kommer ju aldrig bli större än de jag pratar med i vilket fall som helst.
Det är fint vårväder här idag trots att det är juli och det bästa vore att ta på sig badkläder o springa ner emot vattnet, men jag har haft en ihållande lång tanke kring mina lår de senaste dagarna och det är inte deras vecka direkt.
Annat är att tjafset om att fått sparken VS sagt upp sig verkligen fått en ny innebörd. Ta skiten bara.
Sitter och funderar på om jag skall göra den intervju jag lovat. För första gången vet jag inte alls om jag vågar. Och det handlar inte om att det är någon jag beundrar enormt, inte om att jag kommer haka mig och gå på repeat och råka glida in på det vanliga vad-vet-du-om-Sverige... trots att det är en svensk snubbe. Jag hade veat göra en enorm, riktigt fin intervju att vara stolt över. Framför allt eftersom jag riskerar att inte bara göra bort mig, utan även den andra delen i mitt förhållande. Och mitt jobb. Det är kanske just här som min gräns går. Jag kanske inte vill jobba som kool nöjesreporter som alla avundas. Jag kommer ju aldrig bli större än de jag pratar med i vilket fall som helst.
Det är fint vårväder här idag trots att det är juli och det bästa vore att ta på sig badkläder o springa ner emot vattnet, men jag har haft en ihållande lång tanke kring mina lår de senaste dagarna och det är inte deras vecka direkt.
lunes, 9 de julio de 2007
Dont you want med baby
Missade bussen igår tack vare någon fucking-jävla-sport-turnering som går i stan. Ett gäng amerikaner på ca 300 skulle på bussen och självklart tog de ett år "Oh I dont got a ticket. What to do?" Men sen fick jag reda på att tjock-korven hade varit på den bussen jag tänkt ta, så det var lika bra att jag lät bli.
Det blåser extremt ute på landet. Här mitt ute i ingenstans har man varken täckning på mobilen eller någon signal på den fasta telefonen. Allt kan störa det lantliga känslan.
Dagens uppdrag är att hitta en slamsugare, som skall göra rent i brunnen. Här ute håller alla med egen brunn och nu när det regnar siger vattnet o för att slippa en bajsig gräsmatta skall det idag tydligen slamsugas.
Det blåser extremt ute på landet. Här mitt ute i ingenstans har man varken täckning på mobilen eller någon signal på den fasta telefonen. Allt kan störa det lantliga känslan.
Dagens uppdrag är att hitta en slamsugare, som skall göra rent i brunnen. Här ute håller alla med egen brunn och nu när det regnar siger vattnet o för att slippa en bajsig gräsmatta skall det idag tydligen slamsugas.
domingo, 8 de julio de 2007
1234-partymyra
Lyckades springa på klubbpremiären igår, men det var ingen höjdare. Kändes lamt och tråkigt och jag kom aldrig riktigt igång. Sen ringde min förrförra pojkvän mig mitt i natten och ville ha promenad -sällskap över telefonen när han slutat sitt jag-jobbar-på-fin-restaurant-hela-kvällen-jobb.
sábado, 7 de julio de 2007
Opepparnas opepp.
Jag har propsat för ikväll som aldrig förr, men nu sitter jag här, i gammalt smink, och med en äcklig, halvt uppäten, middag. Det blir aldrig som man tänkt sig. Jag är kissnödig och inte alls pepp inför ikväll. Det regnar och allt verkar sjukligt tråkigt faktiskt.
Inga klubbpremiärer i världen kommer få mig på andra tankar.
Time for a shower o sen får jag väl se. Jag vill ju så himla gärna egentligen, men allt vrekar hemskt tråkigt.
Inga klubbpremiärer i världen kommer få mig på andra tankar.
Time for a shower o sen får jag väl se. Jag vill ju så himla gärna egentligen, men allt vrekar hemskt tråkigt.
Varför min pojkvän är min pojkvän.
1. Han föreslår att vi skall vakna klockan 9, och se på film i sängen i flera timmar, som en försmak på min nästa födelsedag(11 månader och 2 veckor kvar) eftersom min högsta önskan i år var att aldrig behöva gå upp.
2. Han drömmer mardrömmar om att jag dör. Och måste hålla om mig stenhårt och pussa mig 1000 gånger när han vaknat och förstått att det inte är så.
2. Han drömmer mardrömmar om att jag dör. Och måste hålla om mig stenhårt och pussa mig 1000 gånger när han vaknat och förstått att det inte är så.
Hottest tip ever.
Siri Husvedt- Vad jag älskade. Låter som en Harlequinn-roman som gamla Hisinge-tanter drömmer sig bort med, men nej. Fint som tusan.
Carlos Ruiz Zafon- La Sombra del Viento. Jag har aldrig fångats så utav en bok innan, kändes nästan läskigt att skjuta allt åt sidan för en bok.
Dream On- På P3guldGalan gjorde Robyn och Ola Salo världens bästa grejj. De gjorde, tillsammans med Christian Falk Dream On. Och oavsett vad min pojkvän säger så är Robyn bland världen underverk. Och så sitter hon ju i Moderna Museets styrelse också.
Marc Jacobs Blondie Tshirt.
Homme D'aimant- Pnufa, ibland är det så bra att jag aldrig vill lyssna på någonting annat.
Carlos Ruiz Zafon- La Sombra del Viento. Jag har aldrig fångats så utav en bok innan, kändes nästan läskigt att skjuta allt åt sidan för en bok.
Dream On- På P3guldGalan gjorde Robyn och Ola Salo världens bästa grejj. De gjorde, tillsammans med Christian Falk Dream On. Och oavsett vad min pojkvän säger så är Robyn bland världen underverk. Och så sitter hon ju i Moderna Museets styrelse också.
Marc Jacobs Blondie Tshirt.
Homme D'aimant- Pnufa, ibland är det så bra att jag aldrig vill lyssna på någonting annat.
PLUXUS
Jag funderar på att söka efter bästisar på Internet. Bli medlem på någon sida där man kan hitta bästavänner. Skulle ju helst behöva någon som, precis som jag, behöver ett roligt förflutet, och alltså inte är främmande till att hitta på minnen och händelser.
När EMAtelstar, Motor och Luger gjorde ett pressutskick i våras skickade de med ett spår utav PLUXUS, 3 killar som beskriver sin musik som Elektronika/Experimental/Techno. Det är ganska fint och välstämt.
När EMAtelstar, Motor och Luger gjorde ett pressutskick i våras skickade de med ett spår utav PLUXUS, 3 killar som beskriver sin musik som Elektronika/Experimental/Techno. Det är ganska fint och välstämt.
Thats the way aha aha I like it.
Saker jag skulle döda för.
- En tjej-bästis att fnissa med, sminka sig tillsammans med och poängsätta boys. Den funktionen fyller inte Philip.
- Gjort The Rice Twins For Penny And Alexis.
- Ett never-ending-toalettpapper.
- En tjej-bästis att fnissa med, sminka sig tillsammans med och poängsätta boys. Den funktionen fyller inte Philip.
- Gjort The Rice Twins For Penny And Alexis.
- Ett never-ending-toalettpapper.
Suscribirse a:
Entradas (Atom)
Entradas
