Minnen

Det finns få saker jag gillar så mycket som minnen.

Jag lyssnar på Kristofer Åström, Better With The Night, det finns få jag beundrar så mycket som honom, och det finns lite musik som jag så gärna vaknar till som hans.

Trots att det ofta får mig att känna mig melankolisk.

Jag längtar till sommarmånaderna när jag kan vakna utav att ljuset sipprar in emellan springorna i persiennerna, och skapar skuggor på golvet, och hur vinden stryker lätt utanför.

Jag minns att jag som liten älskade att vakna på landet, gå ut i gräset, och inte känna någon temperaturskillnad emellan ute och inne, sätta mig på gräset i nattlinnet och äta mjölk och flingor. Jag minns hur mjölken blev lite ljummen efter fem minuter, och hur jordgubbarna färgat den rosa. Jag minns att mamma och pappa lyckliga och att färgen på lekstugan inte börjat flagna. Jag minns hur det luktade och att dammet yrde lite luften när någon körde på grusvägen bredvid. Jag minns hur bra allting var då.

Here comes the sun

And the freckles!

Markus Krunegård växer lite för varje sekund tror jag. Det kanske blir bra på fredag ändå.

Göteborg är inte så dåligt ändå

Jag svarade på Johans mail i fredags natt när jag kom hem:
“jag skall skriva jätte långt imorogon, mrn nu är jag full”

Sitter på mammas o pappas altan, I bikini och solglasögon. Dagen till ära lyssnar jag på Bad Cash, jag gillar att lyssna på det när jag kommer hem, det förstärker liksom känslan att vara hemma, Göteborg är inte så dåligt ändå.

Mitt nattygsbord

är jag nog mest nöjd med i hela min lägenhet. Jag skulle nog kunna döda för det, och skulle jag ha med någonting i en inredningstidning, så skulle det nog vara det. Mina två staplade gamla skinnkoffertar.

Vad som ligger på mitt nattygsbord säger nog mer än vad jag har i väskan. Där har jag just nu 540kr, ett lypsyl och en skrynklig biljett från Håkan Hellström som jag tänker spara som minne. Men på nattygsbordet har jag, nu när jag ser efter, en pincett, senaste numret av People, ett gammalt pressleg, några chilenska drömdockor, Folkes skiva, en dagbok och boken "Inte som andra döttrar" om Nancy Spungen, Sid Vicious flickvän.

I ansiktet har jag något kladd som skall motverka finnar. Jag planerar att bli oemotståndlig.

Och i helgen ägnade jag mig åt att köpa kläder inför sommaren, jag fyndade en jacka på barnavdelningen, och jag upptäckte att det måste vara världens bästa raggnings-ställe, det var fullt med unga pappor som gick runt med sina helg-barn och sa högt och tydligt "men du har en sån hos mamma" de borde vara ett enkelt mål.