Bella

Jag vill vara Blondinbella.

Nu skall jag läsa han författaren som dog och som det blev en massa rabalder om.

Och så har jag tvingat Lars till att äta lunch med mig i STHLM

Och Calle att supa mig berusad.

Fiona I love you. Det här blir tiptop.

Anledningen till att det bara var 40 Facebookmeddelanden igår.

Tror jag beror på att Martin Elisson tog all energi. Han fyllde ju också år. Tydligen.

Jag fick i alla fall en Marimekko-skål.

Den kan jag kanske stoppa kaninen i.

Hejdå-kalajs på onsdag.

Att fylla år med Facebooken

Ja, nu har jag hittills fått 25 email om att någon säger grattis.

26.

27.

Önskelistan

Lite sent, men festen är inte förrän nästa vecka.

1.23

4.

Det där med jättelår.

När jag var tillsammans med Jonas åt han väldigt mycket, eller det gjorde han inte, han har alltid ätit en hel del, han är långt och stor och har muskler som få, så det är ju inte speciellt konstigt, men, i vilket fall som helst var mina portioner i barnstorlek jämfört med hans. Hur som helst var det friidrotts VM, eller EM eller whatever under den sommaren. Och jag fick för mig att jag skulle bli sådan. En diskuskvinna. En mastodont, en extremt stor sak med år som slår emot varann när jag springer.

Ibland längtar jag dit igen, när jag åt och åt och åt för att se ut som en rysk kul-stöterksa.

Nu sitter jag mest och funderar för det går inte riktigt att bli en rysk kul-stöterska när man är 165 cm lång och uppvuxen i Örgryte.

Hultsfredsskvaller

Freja Kjellberg jobbade med att sälja cigaretter. Hon står längst till höger inne i containern.

Mammas minnen

Igår läste jag min mammas gamla dagböcker.

Hon skrev om en Erik, en gift man som hon älskade över allt annat. Gång på gång skrev hon det. "Jag älskar honom". Sen skrev hon att han berättat för sin fru. Och att han gett henne en tavla. Och att han hade konstutställning.

Min mamma var alltså kär i en kreativ, äldre man med fru. Sen träffade hon min pappa. En äldre man. En rik äldre man. Som inte hade det minsta kreativa jobbet. Och älskade honom.

Jag undrar om mina barn kommer läsa mina dagböcker, om de kommer att läsa om tårdrypande nätter, om brustna hjärtan och längtan bort, bort, bort. Och om ångesten att lämna det som man plötsligt vant sig vid, trots att jag tidigare alltid snackat skit om det.

Nu vill jag inte släppa taget om Göteborgsångesten. Jag har ju vant mig vid det här. Jag har ju vant mig vid att längta efter något större.

Jag saknar dig nu.

Fotboll & Hultsfred

Efter Hultsfred.

Jag kan fortfarande inte förstå att det har gått så dåligt- att det var så dåligt.

Under hela helgen hände några få roliga saker.
Johnossi spelade
Robyn spelade
Håkan spelade
Joel spelade

och att vi var ett trevligt gäng.

Resten var faktiskt inte speciellt upplyftande. Hultsfred går back igen, Where The Action Is verkar ha varit roligare och det haglade i storlek enkronor.

Och jag kom påå mig själv med att längta hem mycket, riktigt mycket. Så mycket att det var det enda Albin och jag pratade om på vägen hem. Hur mycket vi längtade hem. Det och Zlatans storhet. Jag har satsat pengar på Zlatan. 50 kronor.

Mitt EM-tips i Kalle von Halls tips-runda ser ut såhär:
Holland vinner
Zlatan viner skytteligan
Sverige kommer 2a i gruppen.

Sluta skratta.

Andreas Kleerup

Skall jag försöka få tag i imorgon.

Gamet.

Jag försöker skriva om Jonas. JG. Grisflinten. Drygheten personifierad. Jonas Lundqvist. Bad Cash-trummisen. You name it.

Hur som så komemr jag inte längre än till rövslickeriet.

Hittills låter det typ såhär:
Folk verkar tycka att Jonas är dryg. Det tyckte jag också förut. Nu tycker jag ganska mycket om honom. Han är ganska kall. Ungefär som jag ibland. Därför gillar jag honom. Men jag förstår att vissa tycker att han är dryg. Eller det gör jag inte. Eller jo. Men jag håller inte med. Jag gillar honom.

I övrigt har jag spenderat helgen med Joel och Truls. Joel fyller snart fyra och Truls har nästan precis passerat ett sträcket. Idag sa Joel att min pappa nog sällan får kramar. Sen kramade han min pappa hårt. Och skrattade. Det är bekymmerslöst att umgås med dem. De skrattar och gråter om vartannat.

Glutenfritt bak.

Nu har jag bakat Görans kaka tills imorgon- I feel like a hemmafru.

Äntligen hemma!

Äntligen har jag kommit hem, efter ungefär två timmar i bussen tillsammans med andra göteborgare dundrade jag in hos mamma och pappa. Nu skall de få lov att ta hand om mig ett litet tag tänkte jag.

Jag hade sån tur igår som vågade fråga efter skjuts från Hässleholm, och det fick jag, det innebar också att jag fick bo på hotell för att hinna upp på morgonen. Väldigt mycket mer bekvämt än det underlag jag sovit på tidigare i veckan. Så klockan 8:30 var det hotellfrukost, och jag möttes av mörka solglasögon och hängande huvuden. Anders Wedin var den enda som verkade pigg. Dalmasen.

Sista dagen på Siesta var nog bland de bästa, varmt, soligt och men ett gäng roliga artister.

Jag fick träffat José Gonzalez på förmiddagen och pratade sydamerika, reklam och hur man ställer sig till remixer. Åh, det var så himla trevligt, men jag blev så häpen av hans uppenbarelse att jag tappade det mesta, inklusive mina frågor, så vi improviserade fram ett snack om hur han sålde låten till SONY, hur bra Jori Hulkkonnen remixen faktiskt var och om det där med det sydamerikanska arvet. Det är lustigt att det är så geografiskt betingat vilken musik man gör. i Sydamerika gör alla sologitarr-och-sång-musik, i Göteborg får man en skiva med Bad Cash Quartet och en elgitarr.

Hann även träffa Those Dancing Days en snabbis och Jonas Lundqvist. Har med andra ord millions av intervjuer att skriva rent. Åh, tjejerna var så grymma!

Dessutom var gårdagen verkligen späckad med konserter, först Alf, sen José som också spelade tidigt, jag älskade det, till skillnad från Mathilda som var kluven. Sen The Ettes, Johnossi, Jonas Game, Those Dancing Days, Moneybrother och sist Adam Tensta.

Men bäst under gårdagen var nog ändå Olle som fixade mig ett pass så att jag kom backstage, det betydde billig öl, och gratis mat. Usch vad vi åt. Långt över ett tog vi sista rundan i taco-buffen. Jag känner mig fortfarande som ett svullo och skall detoxa forever nu.

Ser nu att jag måste göra rent min dator. Festivaler är skitiga!