Favorit i Repris- det handlar om dig.

2007-05-20

19:06 - 19:06 När blev det så hippt att vara så jävla olycklig? Ena sekunden hatar jag alla kvasideppare. De som verkar tycka synd om sig själva, har ont överallt och kvider över sina liv. Är så sjukt trött på dessa människor. Fatta dealen. Skaffa ett jobb och gör något åt saken. Andra sekunden gråter jag tyst. Bestämde mig för typ en vecka sedan att bli en sån som aldrig hör av sig. Känns sjukt tufft, och jag kommer säkert bli mycket mer eftertraktad nu när jag inte hör av mig till någon. ALLA skall få höra av sig till mig. Alltså om du inte kan ändra på andra. Ändra på dig själv! Blir så sjukt trött på alla som är så ingnidna i skit. De som hasplar ur sig saker om andra, innan de ens hunnit tänka sig för. Om jag hade vågat hade jag ikväll ringt de i min telefonbok jag aldrig mer tänkt prata med. Och helt enkelt säga att jag inte tänker prata med dem mer. Men jag vågar inte. Alla glider någon gång ifrån varandra. Så är det nog. Och vissa hittar tillbaka, andra inte. Jag tänker inte hitta tillbaka. Jag tänker förbruka människor som om de vore engångsartiklar och sen kasta dem, lätt, enkelt och utan vidare känslor i närmaste återvinning. Snabbt och lätt. Har hunnit med en anställningsintervju, en kort resa, boka upp min sommar, fatta fel på alla veckans dagar, bokat en intervju, och låtit bli att gå ut i två veckor. (WRONG. Jag sällskapade med Mattias i torsdags.) Den här stan ger mig ingenting längre, och jag har nog inte så mycket att ge tillbaka heller. 0 Kommentarer - 0 beröm - Lägg till kommentar - Redigera - Ta bort