martes, 1 de abril de 2008

Cykla

Jag börjar minnas allt så smått nu, det känns ganska så skönt.

Har liksom tillåtit mig själv att komma ihåg och kanske komma igång lite. Idag skall jag gå hem, hämta cykeln och sen bara cykla. Cykeln är dock så hög att jag knappt når ner till tramporna, så jag får stå, och jag kan absolut inte bromsa.

Ungefär som när jag tagit cykeln från Kungshöjd på morgonen, då trampar jag igång direkt utanför dörren, cyklar på trottoaren ner mot gamla Systemet som nu är stängt, och sen tar jag höger, rakt fram ner på Kungsgatan, vänster, jag har fortfarande inte bromsat, utan svischar förbi 7eleven och SATS, sen cyklar jag på Kyrkogatan hela vägen ner, och varje morgon fruktar jag lite för mitt liv i korsningen Kyrkogatan/Västrahamngatan, men jag har klarat mig hittills. Och om jag nu slutar trampa ungefär vid Korsgatan vet jag att farten räcker precis till övergångsstället innan jobbet, och jag kan liksom luta cykeln och kravla mig av. Utan att behöva bromsa en enda gång.

Men eftersom jag igår ramlade och slog halvt ihjäl mig har jag räknat ut att det lär ta minst två år till nästa olycka.

No hay comentarios.: