Nu kommer Jakob vilja döda mig

Men jag hittade två väldigt fina mail. Ett som jag skrev en gåg när jag var väldigt väldigt kär, sådär kär så att det gjorde ont i bröstet, pirrade i magen och snurrade i huvudet.


Från: Jakob Till: Emerenzia 2004-07-13 00:43


hej igen!

Sitter och funderar över saker och ting.. Jag är en sån där person som tänker hela tiden, ibland när jag är med folk så kan jag komma på mig själv att jag är helt inne i mina tankar och inte har sagt något på svinlänge.. Sen är jag också sån att jag sällan förmedlar vad jag tänker på till någon annan, men det tänkte jag typ göra nu..

För ett par år sedan så var jag ihop med en tjej, egentligen en helt vanlig tjej, alltså ingen speciell så men hon var jävligt speciell för mig. Jag var hur kär i henne som helst, och sen gjorde hon slut en dag av en för mig helt obegriplig anledning och jag har aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv som jag gjorde den natten.. Konstigt det där att en enskild person kan betyda så jävla mycket för en.. men i vilket fall så har jag haft assvårt att släppa det där och deppade ihop helt efter det..

Sen har det varit perioder som jag har kännt att jag äntligen kommit över henne och försökt blivit tillsammans med någon annan.. men sen efter ett tag så har jag kännt; "nej fan det går inte" och så har jag gjort slut.. grejen var att hon sa typ att vi kunde försöka igen senare, vilket brukar vara en klassisk grej man säger när man gör slut fast kanske inte menar.. men jag har levt på det sen dess typ..

i vilket fall, det jag tänkte komma till är att sen jag träffade dig typ så har jag kännt att jag kanske äntligen har kommit över henne och lyckats släppa min ångest för att det aldrig kommer att bli något mellan mig och louise igen.. iaf efter andra gången jag träffade dig.. Jag hade förutsatt att det förmodligen inte kommer att bli något mellan dig och mig redan innan jag åkte iväg där den där söndagen, men sen när jag satt där på tåget hem så kände jag att "fan jag vill inte åka, jag gillar ju den där tjejen", "varför sa jag inte det" etc.. Det betyder himla mycket för mig, DU har betytt himla mycket för mig och oavsett utgången av det här så är jag iaf jävligt glad att jag äntligen kan börja leva igen..tack!

Hur känner du? Om du inte vill träffa mig igen så behöver du inte ha någon ågren för att säga det..

[du behöver inte svara på det här om du inte vill, och du får tolka det hur du vill också]

Puss och Kram! /Jakob


Från: emerenzia Till: Jakob 2004-07-13 23:21


Jakob, av mit sms som du fick hoppas jag att du förstår att du också betyder mycket för mig. Att du skall flytta förstår jag, Lidköping är en förskrcklig stad, men Göteborg är trevlig den med, med rätt umgänge dvs.

När du kom förra söndagen visste jag nog inte riktigt vad jag ville, något speciellt var det ju, det visste jag och jag förbannade mig själv efteråt att vi inte suttit uppe hela natten och pratat, men det blev som det blev, just eftersom jag aldrig vet vad jag vill eller vem jag är.

Det känns bra att få veta att du känner att du glömt den tjejen, trots att jag inte alls vet vem hon är.

Det är två år tills det att jag kommer till Stockholm, och det är en hel livstid i vissa svenska fängelser idag...

Därför begär jag itne att du skall vänta på mig eller ägna mig några större tankar heller för den delen. Men mest av allt hoppas jag nog att det kommer bli som det vi pratade om, att en söt liten unge någon dag springer runt dina ben, rycker i byxan och säger "Pappa pappa kom nu! Sluta prata! Kan vi inte gå hem nu?" när ni kommer hem frågar han säkert vem det var, kanske var det jag, "en gammal vän till mig som jag inte sett på många år" eller kanske så är det jag som frågar dig när du kommer hem om du kommit ihåg att köpa vällingen som jag bad dig om.

När du sa idag att du skulle flytta, föll en del isär. jag trodde aldrig att någon av oss, om jag skall vara ärlig, skulle klarar av drömmen, kunna flyga ut och göra något vettigt, oavsett om det var bygga en musikstudio, plugga upp gymnasiebetygen, eller prata i SverigesRadio. På ett sätt ville jag kanske itne att du skulle få den framgången, men jag beundrar den, och avundas dig.

Och ja, jag tycker om dig Jakob, just därför är dethär så svårt. Att veta att det kommer att vara ytterligare mil emellan oss, och som jag sagt innan, i Stockholm kryllar det av tjejer och jag kommer aldrig kunna hålla dig ifrån dem, och inte de från dig heller.

Se inte dethär som ett farväl, för det hoppas jag verkligen inte att det är. Men jag kommer inte att kunna svara på mailen fler gånger, eftersom jag bor på landet. Så ett par sista frågor får du svara på telefonen om du orkar.

När flyttar du? Om du vill är du fortfarande välkommen ner den 22 jui för flytten, det skulle vara roligt.

Kommer du att höra av dig?

Ha det bra vännen, kramar och kyssar emerenzia

(o du, blir det inte jag som står i köket när du kommer hem, så vet du åtminstone vad min son skall heta) nu får jag sluta för jag grinar snart.